110223 Den bästa dagen under de 4,5 månaderna som jag har varit ute och rest var idag den 23 februari 2011. Det hela började med frukost tillsammans med Charlene och Merjin, vi delade rum inatt vilket halverade min boendekostnad. Vi mötte senare upp Maria och killen från Australien, vi fick sällskap av en filippinier i båten som hade plats för 6 besökare. Vi fick en BIO(guide) som tog hand om oss och vi hoppade i båten som skulle ta oss runt för att leta efter valhajarna.

Det tog inte mer än fem minuter innan vi såg den första och tog på oss snorklingsutrustningen för att få simma med den, tyvärr dök den precis när vi tog oss ner i vattnet vilket gjorde att vi bara såg fenan försvinna. Vi letade vidare och även nr två var snabb och försvann iväg innan vi strax efter hittade valhaj nr tre, dagens höjdpunkt. Vi hoppade i vattnet och framför oss dök en ca 14m lång valhaj upp, de stora valhajarna är långsammare vilket gjorde att vi kunde simma med den i tio minuter, helt underbar känsla.

Det tog ett tag innan vi hittade nästa valhaj och intresset mattades av lite då de kommande fyra valhajarna vi såg var mindre och simmade alldeles för snabbt för att vi skulle få samma känsla. Sista gången vi hoppade i vattnet så följde vi först en valhaj som dök djupt, jag och Charlene följde den medan de andra hittade en annan, större, som simmade långsamt och gick att följa väl. Tyvärr var jag för långt bort för att hinna ikapp de andra i gruppen och fick tillslut bara se bakre halvan av valhajen.

Det var verkligen fantastiskt att få simma bredvid dessa stora djur och det var omöjligt att hålla sig 3m ifrån dem, som man bör göra, då sikten var ganska dålig och de dök upp från ingenstans. Jag kunde ha klappat på flera av valhajarna, så nära kom vi utan att de verkade bry sig om våran närvaro. Jag borde ha kommit hit en dag tidigare för att kunna göra om det en gång till, precis som de andra i gruppen skall göra och jag rekommenderar det starkt till alla. Vi hoppade i vattnet 7 gånger och fick se totalt 9 valhajar i varierande storlek och med varierande kvalité på upplevelserna men den tredje var absolut bäst.

När vi kom tillbaka delade vi alla foton mellan varandra då tre i sällskapet hade vattentäta kameror och vi andra inte, vi åt lunch och det blev dags för mig att åka till Legaspi. Jag behöver sova där inatt då jag har ett tidigt flyg till Manila tidigt imorgon och minibussarna går inte så tidigt. Jag kom till busstationen vid två och satt tillsammans med två australiensare och väntade på att vi skulle bli 12 passagerare innan vi kunde ge oss iväg. Vi blev aldrig 12 och efter en timme tog vi alla en jeepney istället som inkluderade ett stopp i en litet by samt ett byte i en stad nära Legaspi.

Jag, de två australiensarna och en filippinier som vi pratat med hoppade upp på taket på jeepneyn och 1,5 underbara timmar där. Det var en perfekt fortsättning på dagen att få sitta på taket medan vi åker genom små byar där alla barn, och vuxna, vinkar och skriker ”Hello!” till oss. Vi kom till Legaspi vid 17 och jag började att leta efter rum, det tog nästan en timma då jag inte hittade guesthouset jag letade efter och när jag väl fann det var det fullt och jag fick börja leta efter ett annat.

Det billigaste och sämsta rummet som jag haft i Filippinerna får avsluta min resa här men innan dagen var över så blev den ännu bättre. Jag träffade en kille från USA, Ron, som jobbar som engelsklärare i Taiwan, och en guide, Eugene, de letade efter fler personer som ville följa med och bestiga vulkanen Mt Mayong som är 2562möh och ligger 5 mil från Legaspi. Eftersom att jag skall åka imorgon så kunde jag tyvärr inte följa med men jag pratade med dem en lång stund innan vi bestämde oss för att gå och äta filippinsk mat som jag tyvärr inte fått så mycket av den här resan, och mitt intryck av den är därefter. Eugene var lätt att prata med och han berättade mycket om Filippinerna och sig själv, han tog oss till en restaurang vid hamnen som öppnat för ett par månader sedan. Vi satte oss och Eugene beställde in filippinsk mat till oss tre det blev Bicol Express, en av de godaste filippinska rätterna jag ätit och någon soppa.

Jag har verkligen haft den perfekta dagen idag och hoppas att resan fortsätter att bli bättre och bättre, jag har fått massor med tips om Borneo från bla Charlene och Merijn som var där i januari och Maria kommer troligtvis vara på Bali när jag kommer dit.

Tyvärr tror jag att valhajsturismen kommer att skrämma iväg valhajarna från Donsol, två stora länder, jag kommer inte ihåg vilka, har beslutat om att utöka turismen här. Det betyder att flygplatsen i Lagaspi 1,5h bort är för långt bort och de kommer att bygga en ny i Donsol för att göra det enklare för turisterna. De kommer även att bygga större resorter samt leta efter fler saker att se i Donsol förutom valhajarna och eldflugorna som finns idag. Flygplatsen skall vara klar 2016 och det gör att det kommer komma många fler besökare till Donsol och jag tror att valhajarna kommer fly någon annanstans för att få det lugnare igen.