110421 Det är så mycket roligare att skriva blogginlägg när jag har allt färskt i huvudet, det blir mer innehållsrikt och jag får med alla detaljer. Jag steg upp kl 10 när klockan ringde efter 5 timmars sömn och började packa alla mina saker och gick och åt frukost, kl 12 tog jag en taxi till färjan. Innan dess väckte jag Elaine, Maire, Christina och Mariam för att säga hej då, de kom då på att de ha de 15 minuter kvar tills de skulle återlämna sina mopeder.

Jag hade ett dygn av transporter framför mig, taxi, färja, taxi, minibuss, buss/tåg, tuktuk/skytrain/taxi med två passkontoller däremellan. När jag kom till färjelägret så köpte jag min biljett till Thailand innan jag gick igenom passkontrollen ut ur Malaysia och hoppade på färjan. Det var den värsta båtresan under de här 7 månaderna och jag har haft många av väldigt varierande kvalité, en liten och trång färja med fönster som det inte gick att se någonting igenom samt massor med skrikande barn runtomkring mig.

Jag kom fram till Satun i södraste Thailand där jag fick nästa stämpel i passet innan jag fångades upp en av researrangör, jag trodde att jag gjorde en bra deal när jag fick skjuts hela vägen från färjelägret i Satun upp till Bangkok. Det visade sig dock att jag kunde spara en del pengar genom att själv åkt till busstationen och enkelt köpt biljetten för resten av resan där men all information jag läst har sagt att det inte går någon buss direkt till Bangkok från Satun vilket visade sig vara fel.

Jag vet inte hur jag lyckas men det verkar som att jag inte reser som alla andra backpackers, jag var återigen den enda västlänningen på färjan och sedan även på bussen till Bangkok precis som jag varit på så många andra resor. Dessutom är karaoken tillbaka på bussen nu när jag kommit tillbaka till Thailand, nästan så att jag saknar det, synd att de har så hög volym att det varken går att lyssna på sin egna musik, se film eller sova. Karaoken varvades även med djurfilmer och en dubbad film med Bruce Willis, vilken underhållning.

110417 Resan som enligt internet skall ta 9 timmar och enligt bokningsbyrån ska ta 10 timmar slutade med att den tog 12 timmar så först kl 9 kom jag fram till Alor Setar. Från busstationen i Alor Setar går det ingen buss till Kuala Kedah, därifrån båten till Langkawi går, utan alla tyckte att jag skulle åka taxi. Jag ville inte åka taxi så tillslut visade de mig en buss som gick in till Alor Setar, därifrån kunde jag sedan ta en buss till färjan. Vid färjelägret kollade jag först tiden för nästa avgång, som var 10:30, 45 minuter senare, så jag gick och åt frukost innan det var dags att hoppa på färjan till Langkawi som tog 1h 45 min.

Jag var den enda västlänningen på färjan men när vi kom fram till Langkawi så anlände samtidigt färjan från Penang. Jag träffade två tjejer från Irland, Maire och Elaine som jag delade taxi med till Gecko guesthouse, det slutade även med att vi tog ett gemensamt rum för att få det så billigt som möjligt. Väl frame vid guesthouset så började det ösregna vilket höll i ett tag men det gjorde att vi mötte Miriam från England och Christina från Finland som vi sedan gick och åt lunch med.

Vi tog det lugnt och spelade kort innan vi begav oss för att äta middag och ta ett par öl, det slutade med att vi mötte Dave från England som bor i Singapore och vi gick ner till strandbaren Babylon där vi hängde resten av kvällen. Jag var trött efter den dåliga sömnen jag fått på nattbussen så jag gick hem tidigare än Elaine och Maira och råkade låsa dörren. Detta gjorde att de stod utanför dörren någon gång mitt i natten och bankade på dörren då de inte kunde lokalisera sin egna nyckel.