110424 Samma procedur som igår, frukost, till skräddaren och sedan vidare till Chatuchak, denna gången hämtade jag dock upp mina färdiga skjortor och checkade även ut ur guesthouset. Det blev lite shopping på Chatuchak även idag och jag vandrade runt ungefär lika länge som igår, efter Chatuchak åkte jag till Siam Center för att köpa ytterligare några par skor. Sedan var det bara att vänta, jag åt mitt sista mål mat på min favoritrestaurang i Bangkok och pratade sedan länge med personalen på guesthouset.
Skytrain och AirportLink tog mig till flygplatsen och när incheckningen öppnade 4 timmar innan flyget skulle avgå så var jag nästan först i kön. Jag checkade in och såg att min väska vägde 23kg, dubbelt så mycket som den gjorde när jag flög till Indonesien, även handbagaget är tyngre och ändå har jag gjort mig av med en hel del saker samt har skor på fötterna istället för flipflop samt klär mig i mina varmaste kläder.
Jag gjorde lite shopping även på flygplatsen, vad ska man annars göra i väntan på flyget samt åt lite nattmat. Flyget lyfte kl 02:15 med destination Kairo.
Tag Archives: Bangkok
Sista dagen i sydostasien
Bangkok, igen
110423 Efter frukosten så gick jag och provade första skjortan som de sytt för mig, den passade perfekt vilket gjorde att de kommer sy de resterande i samma storlek. Jag åkte sedan till Chatuchak weekend market som är en 110 000m2 stor marknad i Bangkok där de säljer allt. Jag vandrade runt på marknaden i flera timmar innan jag kände att jag vandrade runt i en cirkel. Under tiden hade det börjat ösregna vilket marknaden inte verkar tåla, gångarna blev översvämmade och de flesta stånden stängde igen och alla skrattade åt det som hände.
Från Chatuchak åkte jag tillbaka till boendet för ytterligare shopping, MBK var destinationen och jag fick bland annat köpt med mig lite sovenirer hem. Jag åkte sedan till Patpong night market för att shoppa lite till och jag var nöjd när jag gick hem för att sova.
Till Bangkok, igen
110422 Klockan 8 kom jag fram till en busstation utanför Bangkok som inte fanns på någon karta, ingen ville heller berätta vart jag var så det enklaste alternativet var att leta upp en taxi som kunde köra mig. Det låter ganska enkelt men det fanns ingen taxichafför som ville göra med taxameter utan alla envisades om fast pris som var mer än 50% dyrare än vad det tillslut kostade med taxameter när jag fick tag i det.
När jag väl kom fram till guesthouset som jag bott på nästan alla gånger i Bangkok så bestämde jag mig för att ta en tupplur innan det var dags för shopping. Jag gick och åt lunch innan jag tog mig till en skräddare för att fy några skjortor uppsydda, paketpris för fyra skjortor vilket gjorde att det fick bli min beställning.
Jag gick sedan runt bland köpcentrumen och Siam Square för att fortsätta shoppingen men det blev inte mycket mer än ett par skor. Resten av eftermiddagen tog jag det lugnt och såg bland annat en film.
Sammanfattning Thailand
Bättre sent än aldrig kommer sammanfattningen av mitt besök i Thailand, den här delen av min resa kan inte jämföras med besöken i något av de andra länderna på den här resan. De delar av Thailand som jag har besökt går inte att jämföra med dess grannländer då det är mycket mer utvecklat i Thailand och även mycket mer turister. Andra skillnader har varit att jag har fått träffa min familj och ett par av mina vänner från hemma och spenderat mycket tid med sol, bad och fest och jag har inte behövt flytta runt lika mycket.
Mina besök i Bangkok skulle kunna få ett eget inlägg men jag kortar ner det, jag har gjort 5 besök, totalt ca 15 dagar av de 47 jag spenderade i Thailand. Mycket shopping och några dagar i sjuksängen.
Till en del av upplevelserna jag har haft i Thailand.
Att få klappa tigrar hör inte till min vardag och kommer att finnas med som ett minne långt fram i tiden.
Gubben i lådan med Daniel Adams-Ray kommer alltid att få mig att minnas tillbaka till Thailand 2010, framförallt till Phuket och Grabbarna Grus. Under 11 dagar befann jag och min bror oss i ett mulet, stundtals regnigt Patong för att få lite bad och en hel del festande. Vi träffade bla Emelie, Emelie, Malin, Malin, Moa, Tovelina, Alexander, Maria, Elin, Tobias och Tobias som gjorde tiden på Grabbarna fantastisk. Sista två dagarna kom Erica och Frida ner och vi spenderade dagarna med dem, riktigt roligt att få träffa framförallt Erica som jag inte sett på 3 månader.
Jul och nyår på Ko Samet tillsammans med mamma, pappa och brorsan var som en bra resa över jul och nyår brukar vara, enda skillnaden var att jag inte behövde resa så långt. Nyår firades dessutom med Viktor, Henrik, Linus, Amanda, Anders mfl som jag inte heller sett på länge, det är en av de bästa nyårsaftnar jag haft någonsin. SangSom och CocaCola på stranden från kl 11 gjorde susen.
En kort sväng till Ban Phe när Mathias hade åkt hem, mycket tid med Henrik, Anders och deras familj. Middag på Classic Forrest som var lite annorlunda men riktigt gott, kan rekommenderas om ni är i området.
Maten i Thailand är förresten något speciellt, grannländerna kommer inte i närheten utan thaimaten är så mycket bättre. Grön curry, röd curry, massamancurry, panengcurry, phat ka pao, phad thai, yam talay, listan kan göras mycket längre.
Jag vet att jag kommer att komma tillbaka till Thailand någon gång, det är mycket jag vill se som jag inte har sett även om platserna bara har varit en timma eller två bort. Thailand är inte mitt favoritland som backpacker men allt är enkelt och det finns massor med stränder att besöka.
Förresten, när ska thailändarna börja sälja filmer på USB för oss som inte har CD/DVD-läsare?
Från Myanmar/Burma
110202 60 ton guld på ett och samma ställe, dit nästan vem som helst kan gå i ett land där befolkningen är en av de fattigaste i världen, hur tänkte man där? Shwedagon Pagoda är den plats i Burma’s/Myanmar’s huvudstad Yangon(Rangoon) där allt detta guld finns. Efter frukosten, som återigen bestod av vitt bröd och té, så begav jag mig dit för att ha sett det, tyvärr hade jag inte tillräckligt med ork så jag satt på utsidan en stund och njöt av utsikten, pagodan är även utsmickad med över 5000 diamanter och 3000 rubiner.
Tillbaka till guesthouset där det var dags att vänta på taxin, jag träffade en tysk och en australiensiska som också skulle till flygplatsen så vi delade taxi och jag och tysken delade senare även flyg till Bangkok. Flyget blev försenat en timma men det gjorde inte mig något eftersom att jag hade 5 timmar mellan flygen i Bangkok och det nu minskade till 4 istället. Efter att ha fått min stämpel till Thailand så var det dags att bege sig till incheckningen till nästa flyg, det var 3,5h kvar, köerna var långa och incheckningen hade inte öppnat än. Jag ställde mig i kön för att vänta och först 1,5h senare hade jag fått checkat in min väska, stämplat ut mig från Thailand och gått igenom säkerhetskontrollen. Det fanns inte mycket tid att sova utan en liten bit mat och en stund på flygplatsens fria internet gjorde susen.
Jag steg på flyget och somnade ganska omgående.
Thailand till Burma/Myanmar
110117 Om du undrar vart den där bilen du hade på 90-talet som du sålde eller körde till skroten, min gissning skulle vara att den finns i Burma/Myanmar(iaf om det var en högerstyrd Nissa, Toyota, Mitsubishi eller Datsun)
Flyget gick 07:20 ifrån Bangkoks nya internationella flygplats vilket gjorde att jag var tvungen att stiga upp klockan 4. Efter ett par yoghurtar och en juice från 7-eleven så satt jag i taxin påväg mot flygplatsen, det var många tankar som gick igenom huvudet på den 30 minuters resan men jag hade bestämt mig för att åka. Jag checkade in mitt bagage och mig själv, såg att munkarna inte behövde köa utan fick hjälp så fort de dök upp vid incheckningen och passkontrollen. Det är förresten ganska populärt att sova på Bangkoks flygplats för lite här och var efter att jag checkat in låg det backpackers och sov och väntade på att deras flyg skulle avgå. Efter att ha gått i taxfreebutiker utan att handla något så var det dags för boarding, när jag kom ombord på planet så fick jag nästan en chock, det var skinnsäten i det helt nya planet som vi skulle flyga, det har iaf inte jag sett tidigare.
Jag landade i Yangon/Rangoon på den tystaste flygplatsen jag har varit på, kanske för att det inte är så många som flyger till och från den. Jag gick ut och tog en taxi på gatan som jag hört skall vara billigare än inne på flygplatsen. Vilken stor skillnad det var att sätta sig i den gamla bilen som agerade taxi och åka iväg från flygplatsen i jämförelse med taxiresan till flygplatsen i morse, jag kände direkt att den här resan kommer bli rolig, spännande och utvecklande. Jag hade inte riktigt bestämt mig för vart i Burma/Myanmar jag skulle åka, klart var bara att jag skulle iväg från huvudstaden Yangon där planet landade, så när taxichaffören frågade om jag skulle till Mandalay så blev svaret; yes. Jag var framme vid busstationen kl 9 och bussen skulle gå först kl 19, 10 timmar att slå ihjäl på en busstation, jag började med att få växla lite pengar eftersom att jag inte har så många små dollar och jag var tvungen att betala taxin och bussen. Efter en stunds dealande så lyckades jag få den korrekta inofficiella kursen ca 800Kyat(K)/1$ istället för 700K/1$ som de ville ge mig från början, här var det tur att jag kollade upp kursen igår annars hade jag nog tagit 700K/1$ som de först erbjöd.
Det blev dags för lunch/frukost så jag letade upp en liten restaurang som serverade en riktigt god nudelrätt, det kom en regnskur och personalen på busstationen ville underhålla mig. Det började med att jag fick se flertalet dubbade musikvideor, bl a Waka Waka, sen var det dags för filmvisning och jag fick se Highschool Musical 2. Mitt i filmen kommer det in en liten tjej på 10 år och sätter sig bredvid mig, hon säljer lite olika saker, hon verkar dock bara kunna erbjuda våtservetter för det är det enda hon försöker sälja till mig. Annars är det ganska skönt med försäljarna, de finns där men många säljer böcker och tidningar, allt på burmesiska så de bryr sig inte om mig. Jag åt samma rätt till middag som jag åt till lunch eftersom att jag tyckte att det var så gott, samt att det var ett bra pris. I samband med att jag åt middag gick jag även och köpte ett paraply som jag har funderat på att göra väldigt länge.
Lite andra iaktagelser jag gjort under dagen:
Burma/Myanmar är väldigt likt Laos men standarden är lägre på nästan allt och det är mindre utvecklat.
Det finns verkligen många munkar här.
Det låg en man under bussen och skruvade ett par timmar innan avfärd.
Alla, både kvinnor och män har kjol som vi skulle kalla det i Sverige men som heter longyi här.
Det är inga gropar i vägarna här, vägarna består av puckelpister.
Mannen under bussen putsade sedan alla bussens fönsterrutor, först på insidan, sen på utsidan genom att han flyttade med sig ett oljefat som han stod på för att nå upp. En halvtimma efter att han var klar så kom regnet och allt jobb var gjort i onödan.
De flesta kvinnorna har vita fläckar på kinderna vilket ser ut som ett penseldrag men det är tydligen någon gammal form av sminkning som heter thanaka.
Jag fick ungefär 3 fruar på de 10 timmar som jag väntade på bussen.
Efter att han putsat fönsterrutorna så var det dags att byta ut mattorna i bussen, det var många blåa pusselbitar i konstiga former som skulle passas in.
På bussen är det just nu karaoke med Michael Jackson, dubbat.
Jag har druckit 100plus, en energidryck från Singapore som Karl rekommenderade oss när vi var på Ko Samet.
Det är högertrafik i Burma/Myanmar men rattarna på bilarna sitter på höger sida vilket gör det jobbigt för chafförerna, eller kanske främst för de som vill åka buss som måste hoppa på och av mitt i vägen.
En av de första sakerna jag reagerade på var att många av männen gick runt och spottade mycket, inte nog med det, spottet var rött vilket gjorde att det såg ut som blod. Det visade sig senare att det inte var blod utan någonting som de tuggar på som är rött, typ tobak.
Efter mattorna skulle han ha fast lite blommor på vindrutetorkarna, skulle kunna tänka mig att det ska bringa tur men jag vet faktiskt inte.
När burmeserna köper cigaretter så köps dem inte så ofta i paket utan man köper dem löst, 4 och 4.
En iaktagelse jag gjort tidigare är att sydostasiater lätt blir åksjuka vilket gör att det alltid finns minst en svart plastpåse per sittplats på bussen.
Vi åkte igenom flertalet vägtullar av olika varianter men det gjorde tyvärr inte vägarna bättre.
De avslutade de dubbade musikvideorna med att spela Enya-Only Time, eller det var då jag gav upp och stoppade i öronpropparna.
Deras ID-kort ser precis ut som körkorten gjorde i Sverige på 80-talet.
Nu när bussresan har startat så tror jag inte att jag kommer sova många av dessa 12 timmarna jag ska sitta här.
Sista dagen i Thailand
110116 Att fördriva en dag i en stad som Bangkok är inte så svårt men jag har varken haft ork eller lust att göra något vettigt utan väntar bara på att morgondagen skall komma så att jag kan åka vidare på nya äventyr. Jag sov iaf tills jag vaknade och gick sedan och åt frukost på standardstället Lub.d där det som vanligt blev ett par toast, ett ägg, ett glas juice, en mugg té, en croissant och en banan. Efter frukost begav jag mig till Central World Plaza där jag läst att det kanske kan finnas sytråd, om ni förresten googlar ”sytråd bangkok” eller omvänt så hamnar gårdagens inlägg nästan längst upp. Jag har efter dagen iaf konstaterat att det inte finns att köpa sytråd i något av köpcentrumen runt Siam Square och inte heller på helgmarknaden Chatuchak. Jag tittade på lite t-shirtar men det slutade med att jag gick därifrån tomhänt.
Jag gick genom de andra köpcentrumen på vägen hem och letade efter banker där jag kunde växla till mig dollar i små valörer, det slutade med att jag växlade bort alla de thailänska baht som jag hade. Om man bortser från pengar som jag sparat till morgondagens taxi och till flygplatsskatt, men nu läste jag att flygplatsskatten är inkluderad i biljettpriset sedan 2007 så då har jag lite pengar igen. Tur att de ändrar systemen ibland.
Jag åt en Pat ka Phao till lunch innan jag gick in för att vila, imorgon skall jag upp vid 4:30 så det kändes som att det behövdes.
Förresten så har den starka mannen, Snr-Gen Than Shwe, för Burma’s/Myanmar’s militärjunta valt en ny president till landet, sig själv, visst är det vackert med demokrati.
Har jag dessutom kommit på att jag inte har några långa byxor och någon lagom tjock tröja att ha i norra delen av Burma/Myanmar där det kan bli runt 10 grader på natten, men jag får väl helt enkelt handla om jag skulle frysa.
Thailand dag 45
Idag har varit min 45e dag i Thailand, kanske inte hela dag då jag kom fram till Bangkok på kvällen den 2 december.
Jag har varit på marknad, Chatuchak market heter den och är vad jag skulle kalla en riktig marknad. Etthundratolvtusen kvadratmeter(112 000 m2) är marknadsområdet och det finns tiotusen(10 000) butiker som säljer allt, och då menar jag verkligen allt. Det finns t-shirtar, shorts, sovenirer och allt annat sånt där vanligt som finns på marknaderna i Thailand, det finns inte dammsugarmunstycken och polkagrisar som i Sverige dock. Men man kan köpa lite olika sorters djur, bland annat sköldpaddor, både små och stora, ekorrar, hundar, hajar, kräftor, fiskar, möss, papegojor och en massa andra. Det får räcka med att rabbla upp djuren, det finnas allt du kan tänka dig, utom sytråd, för det har jag letat efter hela dagen utan att hitta. Jag tänkte att jag skulle offra morgondagen till att sy eftersom att jag inte vet vad jag ska göra annars men ingenstans i den här staden verkar det gå att köpa sytråd, jag har varit på markanden, i köpcentrum och lite här och där men utan resultat. Jag köpte nämligen lite flaggor till de kommande länderna jag ska till som jag tänkte sy fast men det verkar som att det får vänta.
Det jag har hittat under mitt letande däremot, fast utan att leta, är svenskar, vi är verkligen överallt. Jag åkte skytrain i morse, inte så mycket folk i vagnen men visst var det ett par svenskar med. Sen gick jag på marknaden och jag hade svenskar framför eller bakom mig hela tiden kändes det som, och när vi inte var där så mötte jag oss istället i gången. Jag åkte skytrain tillbaka och där va vi igen, på kvällen besökte jag MBK och i rulltrappan framför mig var det svenskar och i butikerna jag var inne i hörde jag svenskar, håller vi på att ta över Bangkok?
Nu är det iofs så att Thailand har 14 miljoner turister som besöker landet per år, jag skulle vilja veta hur många som är svenskar, så det är ju inte så konstigt att man skulle stöta på en och annan svensk. Man trodde att Burma/Myanmar skulle uppnå 300 000 turister 2010, så de har en bit kvar, 4 miljoner besöker Vietnam och 2 miljoner Laos och Kambodja.
Jag har haft några maträtter som jag velat äta innan jag åker ifrån Thailand, några rätter som jag fastnat för och några som jag personligen tycker att man måste äta. En av dessa rätter är Stekt ris, inte för dess eminenta smak, det är gott, utan för att det är så typiskt thailänskt, de kan stå vart som helst och laga mat och man kan alltid få stekt ris, som är så enkelt att laga. Sen kommer Pad Thai såklart, en favorit hos mig och många andra som inte smakar likadant här som hemma, kan bero på munggroddarna som är i här men inte hemma. Grön Curry måste såklart ätas, likaså Pat ka phao(stavning?), stekt fläskkött med basilika men även Massamancurry, Röd curry och Panengcurry. Nu fick jag nog med några av mina standardmaträtter men finns många fler. Igår åt jag Stekt ris samt Kyckling med sötsur sås medan det idag blev Pad Thai till lunch och Grön Curry till middag, imorgon ska det bli Pat ka phao och någon av curryrätterna.
Tillbaka till vad jag har gjort idag, förutom att jag varit på marknaden, ätit god mat, letat sytråd, hört svenskar, läst om Burma/Myanmar så är det nog inte så mycket annat. Eller jo, jag har försökt växla pengar, det är nämligen så när man ska åka till Burma/Myanmar att det inte finns bankomater(som jag skrev härom dagen) och att man då behöver ha med sig hela sin budjet i dollar, gärna varierande valörer och de måste vara nya. Inga problem tänkte jag, eller det tänkte jag inte, jag tänkte att det kan bli ett stort problem, men jag tog ut lite baht och försökte växla. Först på skytrainstationen där de inte ville förstå vad jag sa, så de skickade mig till MBK där jag var på en bank(våning 2), de skickade mig en våning upp där banken skickade mig ytterligare en våning upp. På våning 4 fanns det flertalet banker men den första jag pratade med sa att jag skull gå till våning 1, som tur var gick jag till en annan på våning 4 där jag kunde växla till mig dollar, helt nya i nummerordning, men i 100$ format. Om man blir tillfrågad vart man ska åka när man växlar till sig dollar så skall man tydligen inte säga Burma/Myanmar, någon banklag eller nåt sånt säger att bankerna inte får växla pengar som skall dit.
Jag fick mina pengar, ska bara se om jag kan få ner dem i lite mindre valörer så jag kan betala taxin från flygplatsen innan jag ska behöva växla 100$.
Bangkok, dag 16 eller liknande
En sån härlig dag! Att inte behöva gå upp förrän man själv bestämmer är semester, på måndag antar jag att det är slut på det för då åker jag vidare från Bangkok till grannlandet Burma/Myanmar. Det blir med flyg även om landet inte ligger så långt borta men det kan vara stora problem att passera landsgränsen och flyg rekommenderas. Vad jag ska göra i Burma/Myanmar har jag vissa funderingar på men jag har inte riktigt bestämt mig för hur länge jag ska stanna och hur jag ska ta mig runt, hur gör man för att ge så lite pengar som möjligt till regeringen och så mycket som möjligt till folket(skrev jag detta igår också?)?
Efter frukost gick jag runt i köpcentrumen, bland annat MBK, för att leta efter en kamera, kameran jag vill ha kostar dock 1000kr mer här än i Sverige så det får vänta. Slutar väl med att jag köper det billigaste jag kan hitta. I botten på Siam Paragon så finns Siam Ocean World som är något som jag tror kan jämföras med sjöfartsmuséet, där stod iaf Nemo och dansade tillsammans med sina vänner.
Efter lunchen gick jag in på 7-eleven och såg att de har lila Bacardi Breezer, har vi det i Sverige också? Den ska jag iaf testa imorgon, förresten så tror jag det kommer kännas konstigt att inte kunna köpa alkohol i vilken butik som helst när jag kommer hem, fast det kanske är bra för hälsan. Efter det begav jag mig mot ambassaden där jag skulle hämta mitt pass men eftersom att jag var alldeles för tidigt ute så blev det först en promenad i området där jag bland annat hittade ytterligare ett shoppingcenter och en gata som bara hade skräddare. Vidare för att hämta tillbaka mitt pass, det gick utan några som helst problem, jag ställde mig i Thai-kön men fick hjälp ändå för den andra kön var jättelång. Så nu har jag ett visum där det överst står ”Union of Myanmar” och till vänster har de tryckt en en bild på mig, ett av de bästa passfoton jag någonsin tagit.
På vägen hem hamnade jag i en toppmodern ny skytrainvagn och det verkar som att Göteborg inte är enda stället där de nya vagnarna tjuter, gnisslar och är allmänt värdelösa, de finns i Bangkok också. Eftersom att det var en ny vagn så fanns det nyare skyltar för tåglinjerna och det kommer tillkomma massor med stationer runt om i staden, det fanns förresten sittplatser avsedda för munkarna som åker med tåget.
När jag kom tillbaka till boendet så bokade en biljett till Burma/Myanmar, tidigt på måndag morgon går planet och jag konstaterade under bokningen att AirAsia går samma väg som RyanAir. Jag fick först betala massor med skatt som inte var inkluderat i priset, sen tillkom det avgift för väska där jag skulle välja hur tung min väska är plus att jag fick välja om jag ville ha komfortpaketet med filt, kudde och lite annat. Mat kunde man också få, där fanns 14 alternativ i olika prisklasser att välja på men eftersom att jag bara skall flyga i 1h 10min så va det ett lätt val. Efter det skulle jag tydligen välja plats, då kostade det extra(om man är två så kanske man inte hamnar bredvid varandra om man inte väljer platser) men jag avstod, sen skulle jag ha en försäkring, vad för försäkring tror de att jag inte har? Efter att ha tackat nej till försäkringen 3 gånger så kunde jag tillslut fylla i mina uppgifter, då ville den inte godkänna mitt efternamn efter som att det är ett é i. Jag fick först upp ”Type your last name exactly as it appears in your passport” vilket jag då gjorde men fick då upp ”Your last name are incorrect”, men allt fungerade när jag ändrade till vanligt e. När jag väl skulle betala så tillkom en kortavgift och när betalningen var genomförd så fick jag förslag på boenden och andra aktiviteter i huvudstaden. De kan det där med försäljning.
Middag åt jag, totalt kostade mig frukosten(som jag äter varje morgon) lika mycket som middagen och lunchen tillsammans, totalt 40kr för mat idag. Eftersom att jag inte visste vad jag skulle göra och kände för att se hur IMAX är när det är riktig 3D så bestämde jag mig för att gå på bio, och det är verkligen en upplevelse att gå på bio här. Förresten, att gå på bio ensam är något jag aldrig har testat innan men det är ganska bra ändå, man får behålla popcornen, sina Ahlgrens bilar eller sin Gott & Blandat påse(om de två sistnämda nu hade funnits här) för sig själv och man kan njuta av filmen utan att behöva tänka på någonting annat. Jag såg förresten Megamind 3D vilket inte var någon direkt toppenrulle.
Nu ska jag slå ihjäl två dagar till i Bangkok, imorgon blir det lite marknader och sånt men vad jag ska göra på söndag har jag inte den blekaste om än.
Dag 100 pratar jag om Burma-Myanmar
Idag har jag varit på resand fot i 100 dagar vilket låter som en evighet och det känns verkligen inte som att jag varit borta från Sverige så länge.
Även denna morgon började tugnt men som tur var vaknade jag 45 minuter innan klockan ringde vilket gjorde att jag hade god tid på mig att komma i form. Jag tog skytrain några stationer, åkte förbi ett torg som låg 10m upp i luften och såg massor med hus i olika former. Klockan 9 öppnade Burma/Myanmar’s ambassad, helst skall man vara där kl 8 för att få en bra plats i kön, dock kom jag dit först kl 8:45 och ställde mig utanför ambassaden och väntade. Redan då stod det ungefär 30 andra personer framför mig som var ute efter precis samma sak, ett visum, det dök upp många fler sista kvarten och ända fram till kl 10. Förresten, om ni letar efter Burma/Myanmar’s ambassad i Bangkok någon gång så leta igenom hela staden tills ni kommit fram till vilken mur som är den högsta, typ 5m (känns det som) och med massor av taggar och annat ivägskrämmande ovanpå, där är det.
Jag fick tillslut lämnat mitt pass och de ifyllda papprerna där jag skulle fylla i bla min pappas namn, min hårfärg och mina komplikationer, jag hoppas du inte har gjort något dumt i Burma/Myanmar pappa för då får jag inte åka dit. De ville dessutom ha en full beskrivning på vad jag jobbar med just nu och samtliga tidigare arbeten jag har haft och massa annan information, ungefär som facebook vill ha. Det känns iallafall bra att jag är i Bangkok när jag nu har lämnat ifrån mig mitt pass till en militärdiktatur, det finns en Svensk ambassad här som kan skaffa ett nytt åt mig om jag inte får tillbaka det gamla. Imorgon ska jag till Burma/Myanmar’s ambassad och hämta mitt pass där jag förhoppningsvis har ett nytt visum.
Jag åkte ”hem” igen och åt frukost en andra gång innan jag tog mig en promenad, jag tänkte gå runt området för att se hur det ser ut men kom efter en stund fram till att jag nästan var i Chinatown. Kul tänkte jag och traskade vidare, in i Chinatown som tyvärr gjorde mig ganska missnöjd, förbi ett Wat(tempel) som jag inte orkade gå in i(har redan varit i alldeles för många den här resan) och vidare. Tillslut kom jag fram till en gata, på gatan fanns det 3, 5 nä.. 10 butiker som sålde plastpåsar i alla olika former och färger, vidare på samma gata och det kommer 10 butiker som säljer halsband. Innan det var dags för ytterligare ett par påsförsäljare så gick jag förbi 10 butiker som sålde mobiltelefonskal, varför kan ni inte komma på något eget att sälja!?
Massor med mer saker har hänt idag, jag har ätit mina två första mål thaimat på över en vecka, gud vad jag har saknat thaimat. Italienaren som egentligen är fransman på restaurangen där jag bor hälsade glatt idag så jag kanske får gå dit och äta en pizza innan jag åker vidare.
Nu ska jag istället berätta lite om landet Burma som vi i Sverige kallar det men som militärregimen bytte namn på till Myanmar år 1989, oppositionen i landet har dock inte accepterat namnändringen precis som många av världens länder. Samtidigt som militären bytte namn på landet bytte de även namn på flera av städerna då de tyckte att de tidigare namnen förknippades för mycket med tiden då Burma/Myanmar var en storbrittansk koloni. Sverige är ett av de länder som inte vill acceptera det omstridda namnbytet och kallar fortfarande landet för Burma medan FN har gått över och kallar det Myanmar och EU kör på det mer fega, Burma/Myanmar.
År 2005 tog man nästa steg och bytte ut huvudstaden som tidigare var Yangon(Rangoon) och ny huvudstad blev istället den lilla byn mitt ute i djungeln vid namn Nay Pyi Taw. Den 21 oktober 2010 bytte man även ut landets flagga samt nationalsång, detta strax innan landets första val på 20år.
Myanmar är troligtvis det landet i världen med flest munkar, om inte annat per invånare, i staden Mandalay som har ca 1 milj invånare så är 200 000 av dessa munkar.
Landet anses vara ett av världens mest isolerade länder samtidigt som landet har rankats som världens fattigaste.
I Myanmar/Burma finns det inga bankomater, detta gör att man måste ha med sig alla pengar man skall använda under sin resa i landet kontant, i amerikanska dollar. Det skall vara nästan helt nya sedlar utan några som helst skador. Man använder på vissa platser i landet dollar för att betala medan man på andra använder deras egna valuta kyat. Den officiella växlingskursen för dollar/kyat ligger på 1$=6,3kyat, alltså lite starkare än den svenska kronan, problemet är att den officiella växlingskursen inte gäller utan man måste växla pengar svart. Och när man växlar pengar svart så är växlingskursen mellan 1$=800kyat och 1$=850kyat just nu, vilket gör att man får ungefär 135 gånger så mycket kyat/dollar än vad valutan är värd officiellt.
Burma har den 12e största aktiva armén i världen men ligger där efter länder som Turkiet, Vietnam och Egypten som är vanliga turistmål för oss svenskar, jag har själv varit i samtliga dessa länder. Man ligger även efter länder som Kina, USA och Nordkorea men har större aktiv armé än Tyskland och Frankrike.
Det finns inga som helst roamingtjänster i landet vilket gör att varken mitt svenska, mitt thailändska eller mitt vietnamesiska simkort fungerar där, man behöver alltså köpa ett lokalt. För två år sedan så kostade ett lokalt simkort 1500$ och du var tvungen att stå i kö länge för att kunna få ta del av ett sånt. Detta är nu ändrat och det går att köpa simkort för 20$ istället, ett sak med dessa är att de går ut efter en månad om man inte fyller på dem med pengar. Nu till problemet(inte för turister men för lokalbefolkningen) det finns inget sätt att fylla på simkorten, så när kortet har löpt ut efter en månad eller att pengarna har tagit slut så måste man skaffa sig ett nytt simkort med ett nytt telefonnummer. Jag hade blivit galen.
Burma är förresten det enda landet i världen som ligger i tidszonen GMT+6½.
Den 7 november hade Burma/Myanmar sitt första val på 20 år, det finns dock en del åsikter om hur valet har gått till och om vilka som fick ställa upp. Inga utlänska journalister fick vara i landet under tiden för valet, inga valobservatörer fanns på plats och det fanns heller ingen valrörelse, inga valaffischer, inga debatter eller liknande. Aung San Suu Kyi(som måste nämnas när man pratar om Burma/Myanmar) är oppositionsledaren(som även fått nobels fredspris) som suttit i husarrest i ungefär 14 år av sitt liv. Hon fick inte medverka i valet eftersom att konstitutionen ändrat reglerna så att man inte får delta om man har varit gift med en utlänning, hon släpptes fri från sin husarrest lördagen den 13 november 2010 och U2′s låt Walk On är dedikerad till Aung San Suu Kyi.
Finns säkert massor mer att skriva och jag kommer att skriva mycket mer när jag väl kommit tillbaka från Burma/Myanmar för där finns internet men jag misstänker att FRA är lite tuffare där än i Sverige.