Tag Archives: buss

Till Bangkok, igen

110422 Klockan 8 kom jag fram till en busstation utanför Bangkok som inte fanns på någon karta, ingen ville heller berätta vart jag var så det enklaste alternativet var att leta upp en taxi som kunde köra mig. Det låter ganska enkelt men det fanns ingen taxichafför som ville göra med taxameter utan alla envisades om fast pris som var mer än 50% dyrare än vad det tillslut kostade med taxameter när jag fick tag i det.

När jag väl kom fram till guesthouset som jag bott på nästan alla gånger i Bangkok så bestämde jag mig för att ta en tupplur innan det var dags för shopping. Jag gick och åt lunch innan jag tog mig till en skräddare för att fy några skjortor uppsydda, paketpris för fyra skjortor vilket gjorde att det fick bli min beställning.

Jag gick sedan runt bland köpcentrumen och Siam Square för att fortsätta shoppingen men det blev inte mycket mer än ett par skor. Resten av eftermiddagen tog jag det lugnt och såg bland annat en film.

Från Langkawi

110421 Det är så mycket roligare att skriva blogginlägg när jag har allt färskt i huvudet, det blir mer innehållsrikt och jag får med alla detaljer. Jag steg upp kl 10 när klockan ringde efter 5 timmars sömn och började packa alla mina saker och gick och åt frukost, kl 12 tog jag en taxi till färjan. Innan dess väckte jag Elaine, Maire, Christina och Mariam för att säga hej då, de kom då på att de ha de 15 minuter kvar tills de skulle återlämna sina mopeder.

Jag hade ett dygn av transporter framför mig, taxi, färja, taxi, minibuss, buss/tåg, tuktuk/skytrain/taxi med två passkontoller däremellan. När jag kom till färjelägret så köpte jag min biljett till Thailand innan jag gick igenom passkontrollen ut ur Malaysia och hoppade på färjan. Det var den värsta båtresan under de här 7 månaderna och jag har haft många av väldigt varierande kvalité, en liten och trång färja med fönster som det inte gick att se någonting igenom samt massor med skrikande barn runtomkring mig.

Jag kom fram till Satun i södraste Thailand där jag fick nästa stämpel i passet innan jag fångades upp en av researrangör, jag trodde att jag gjorde en bra deal när jag fick skjuts hela vägen från färjelägret i Satun upp till Bangkok. Det visade sig dock att jag kunde spara en del pengar genom att själv åkt till busstationen och enkelt köpt biljetten för resten av resan där men all information jag läst har sagt att det inte går någon buss direkt till Bangkok från Satun vilket visade sig vara fel.

Jag vet inte hur jag lyckas men det verkar som att jag inte reser som alla andra backpackers, jag var återigen den enda västlänningen på färjan och sedan även på bussen till Bangkok precis som jag varit på så många andra resor. Dessutom är karaoken tillbaka på bussen nu när jag kommit tillbaka till Thailand, nästan så att jag saknar det, synd att de har så hög volym att det varken går att lyssna på sin egna musik, se film eller sova. Karaoken varvades även med djurfilmer och en dubbad film med Bruce Willis, vilken underhållning.

Langkawi dag 1

110417 Resan som enligt internet skall ta 9 timmar och enligt bokningsbyrån ska ta 10 timmar slutade med att den tog 12 timmar så först kl 9 kom jag fram till Alor Setar. Från busstationen i Alor Setar går det ingen buss till Kuala Kedah, därifrån båten till Langkawi går, utan alla tyckte att jag skulle åka taxi. Jag ville inte åka taxi så tillslut visade de mig en buss som gick in till Alor Setar, därifrån kunde jag sedan ta en buss till färjan. Vid färjelägret kollade jag först tiden för nästa avgång, som var 10:30, 45 minuter senare, så jag gick och åt frukost innan det var dags att hoppa på färjan till Langkawi som tog 1h 45 min.

Jag var den enda västlänningen på färjan men när vi kom fram till Langkawi så anlände samtidigt färjan från Penang. Jag träffade två tjejer från Irland, Maire och Elaine som jag delade taxi med till Gecko guesthouse, det slutade även med att vi tog ett gemensamt rum för att få det så billigt som möjligt. Väl frame vid guesthouset så började det ösregna vilket höll i ett tag men det gjorde att vi mötte Miriam från England och Christina från Finland som vi sedan gick och åt lunch med.

Vi tog det lugnt och spelade kort innan vi begav oss för att äta middag och ta ett par öl, det slutade med att vi mötte Dave från England som bor i Singapore och vi gick ner till strandbaren Babylon där vi hängde resten av kvällen. Jag var trött efter den dåliga sömnen jag fått på nattbussen så jag gick hem tidigare än Elaine och Maira och råkade låsa dörren. Detta gjorde att de stod utanför dörren någon gång mitt i natten och bankade på dörren då de inte kunde lokalisera sin egna nyckel.

Sista dagen i Singapore

110416 Det blev en lugn dag där jag packade, sorterade och laddade upp bilder till Facebook, jag sydde även fast de Indonesiska och Singaporeanska flaggorna på min väska, nu är det bara Brunei som saknas.

På eftermiddagen åkte jag med familjen till East Coast för att äta middag och se alla människor, kul och gott var det. Sedan fick jag skjuta till bussen där det var dags att säga hej då till alla och Singapore innan jag hoppade på bussen mot Langkawi i Malaysia. Det var bara jag och en annan passagerare på bussen och när vi kom till den västra gränsen till Malaysia så var det bara vi där, inte alls som gränsen man passerar när man åker österut.

Från Tioman till Singapore

110414 Började dagen med att äta en längre frukost tillsammans med Anita och Frank innan det var dags för mig och Frank att lämna Tioman, han skall åka till Melaka medan jag åker tillbaka till Singapore. Båten från Tioman gick kl 11:30 och den första bussen som passade mig avgick 15, det blev lite stressigt då jag behövde få i mig lunch, gå till busstationen samt köpa bussbiljett på 45 minuter men det löste sig fint. Bussen var inte alls lika bekväm som den från Singapore till Mersing men den kostade bara 25% av vad den bekväma bussen gjorde.

Det blev en ganska jobbig resa, när vi kom till Johor Bahru så skulle vi byta buss, den nya bussen körde till malaysiska passkontrollen och vi fick sedan hoppa på en ny buss. Denna bussen körde oss över bron till den singaporeanska passkontrollen och efter det var det återigen dags för en ny buss, denna körde dock bara ett par kilometer in i Singapore innan den släppte av mig på en MRT-station. Härifrån tog jag MRTn en bit innan jag gjorde en chansning och hoppade av för att hitta en buss som går förbi lägenheten vilket jag turligt nog gjorde.

Det blev en lättare middag innan jag började titta på vart jag ska åka på lördag, jag vill gärna till Langkawi men hur jag tar mig dit är frågan, buss och flyg, buss och båt, flyg och båt eller bara flyg. Alternativen är många, restiderna och priserna också så jag lyckades inte riktigt bestämma mig men det lutar mot att det blir buss och båt. Jag bokade även mitt flyg mellan London och Köpenhamn där priet hade dubblats sedan jag tittade senast men det blir iaf två nätter i London innan jag den 27e flyger till Köpenhamn.

Till Tioman Island

110409 Jag hade inte bokat någon bussbiljett utan gjorde en chansning och tog mig till busstationen så att jag var där 8:30 eftersom att jag läst om att bussen till Mersing(staden båten till Tioman går ifrån) avgår kl 9. Helt riktigt så gjorde den det och plats på bussen fanns det också, jag betalade bussresan svart direkt till chaffören då han ville tjäna lite extra pengar. Det skapade ett förhandlingsläge och jag fick resan billigare än om jag köpt den i biljettluckan, win-win.

Vi kom fram till gränsen mellan Singapore och Malaysia, inte samma gränsövergång som senast och här var det riktigt mycket folk som skulle passera gränsen. Att ta sig ut genom Singapore och in i Malaysia tog nästan en timma. På busshållplatsen i Mersing träffade jag C från Tjeckien och Anita från Schweiz som jag sedan tog båten till Tioman tillsammans med. På båten träffade vi Frank från Holland som skulle åka till stranden Salang som ligger längst norrut på Tioman. Vi andra valde mellan den stranden och ABC som ligger tidigare men så stranden på ABC inte såg så rolig ut så åkte vi vidare till Salang, vi kunde ju alltid åka tillbaka om vi inte gillade det.

Vi började att leta boende och Frank checkade in i en Bungalow så nära den fina delen av stranden som möjligt medan vi andra fortsatte leta efter ett billigare boende och hamnade tillslut i andra änden av stranden. Vi tog ett dopp i havet innan det var dags att äta middag, vi hittade en restaurang som serverade BBQ fisk och skaldjur, jag och C åt bläckfisk medan de andra valde räkor, riktigt gott var det. Till maten tog jag min första öl sedan jag skadade handen och pannan vilket kändes skönt.

Till Melaka

110405 05:30 ringde klockan, jag snoozade, somnade om och 05:35 började både mobilen och väckarklockan att tjuta. Dags att stiga upp, äta frukost och göra allt annat som behövde göras. 06:35 steg jag utanför dörren för att gå ner till busshållplatsen, enligt reseplaneraren ligger den 120 bort. Precis när jag kom fram till busshållplatsen kom bussen, jag brukar annars vara den som står kvar sist och väntar medan alla andra busslinjer har kört förbi och plockat upp sina passagerare. Den blev byte till MRT för kunna ta mig så nära platsen som bussen skulle gå ifrån som möjligt, jag avslutade med en kort promenad på 500m.

Jag checkade in för min bussresa till Melaka, som ligger i sydvästra delen av Malaysia, och läste att jag skulle åka med en SUPERVIP-buss, det brukar stå VIP på de vanliga bussarna så jag undrade vad detta var. När jag steg på bussen blev jag lite chockad, det var nämligen bara tre stolar, eller nej, fotöljer, på rad inne i bussen och riktigt gott om benutrymme. Lyx om man jämför med många andra bussresor jag gjort och detta var en förhållandevis kort resa, 3,5 timmar med två stopp, ett vid utcheckning från Singapore och ett vid incheckning till Malaysia. Passkontrollerna gick fort då det inte var någon längre kö och vi bara är 5 passagerare på bussen. Jag spenderade delar av resan med att se de sista tre avsnitten av Solsidan säsong 2 och satte mig sedan för att titta på boende i Melaka.

Vi kom fram till Melaka som planerat och jag satte mig för att äta lunch innan jag bokade bussresan tillbaka till Singapore på torsdag. Jag gick in till stan för att leta upp en boende, vilket var enklare sagt än gjort tills jag hittade rätt gata. Jag checkade in och tog en liten runda runt Chinatown, det blev fönstershopping för att se vad som skulle kunna vara intressant, hittade bland annat Facebook-flipflop som jag kanske tar och köper mig ett par. Jag passade även på att äta Cendol som är en lokal dessert med is, kokosmjölk, frukt och lokal sirap, inte så gott som jag hade föreställt mig.

Jag åt middag, kyckling med risbollar, lokal rätt som min terapeut tipsade om, det var även hon som sa att jag skulle testa Cendol. Efter middagen satte jag mig i caféet som tillhör guesthouset och insåg att det verkligen är ett hårt liv att vara backpacker, en tjej bredvid mig somnade framför datorn. Det var sedan dags för filmkväll, kul tänkte jag tills jag fick veta att de skulle visa Yesman som jag sett minst två gånger tidigare.

Till Indonesien

110310 Eftersom att jag kom väldigt sent ifrån sjukhuset igår och min buss till Pontianak på Indonesiska delen av Borneo skulle gå klockan 07:00 så blev det ingen sömn för min del. Jag packade istället min väska och åt frukost innan jag tog farväl av Chris och Patrick och satte mig i en taxi till busstationen. Det kändes som att alla tittade på mig, mer än vanligt, när jag kom gående med min stora plåsterlapp i pannan på stationen. Jag var den enda västländska personen på bussen och den enda jag såg vid gränsen och i Pontianak på kvällen.

Bussresan från Kuching till Pontianak tog totalt 12 timmar efter ett långt stopp vid gränsen. Jag var trött och såg först senare att gränspersonalen hade skrivit ut mitt visa uppochner så att bara hälften av informationen finns med. Det verkar inte ha gjort något för jag fick min stämpel och ytterligare 10 personer tittade i passet för att se att jag var behörig att passera gränsen. Det var för övrigt den mest kaotiska och mest kontrollerande gränsen jag varit med om, alla, och jag menar verkligen alla, väskor kontrollerades av tullen. Allt innehåll plockades ut och de kollade under sulorna i mina skor för att se så att jag inte hade några droger med mig in i Indonesien. Tullpersonalen kunde dessutom väldigt dålig engelska och hade standardfrågor som, var är du ifrån, vad gör du här, hur gammal är du, vad heter du, känner du någon i Indonesien och liknande, jag fick alla frågor minst 3 ggr, jag vet inte om någon förstod svaren.

Jag hittade efter ett tag ett guesthouse med dålig standard men eftersom att jag bara skulle stanna en natt spelade det inte så stor roll. Det blev en lugn kväll där jag gick och la mig tidigt eftersom att jag inte sovit särskillt mycket på bussen.

Till Kuching

110304 Mars kan bli lite av en bussmånad, det har nu gått 96 timmar och jag har redan åkt buss i 37 timmar, det är en tredjedel av timmarna. Nu ska jag dock inte göra några längre resor förrän jag beger mig till Pontianak i Kalimantan(indonesiska delen av Borneo) om ett par dagar.

Bussresan fråm Miri till Kuching var ganska hemsk, med runt 30 olika stopp på 16 timmar och riktigt skumpiga vägar där passagerarna byttes ut flera gånger då jag verkade vara den enda som skulle hela vägen. Jag kom fram till Kuching någon gång efter 8 och satte mig i en taxi till Nomads B&B som jag läst om i Lonely Planet och fått massor av tips om. De serverar frukost 24/7 och personalen är riktigt schysst, jag delar rum med Patrick och Sital från England och gick efter frukost och la mig för att sova ett par timmar.

Det blev en lugn dag där jag inte gjorde mer än att titta på film och ta en promenda i staden för att se vad den har att erbjuda. Kvällen blev även den lugn då jag gick och la mig tidigt efter de långa bussresorna och den lilla sömnen jag fick senaste natten.

Jag verkar förresten ha klarat mig från att få magsjuka, skönt.

Från Brunei

110303 Lite sovmorgon, till kl 8, innan det var dags att se de sista delarna av Bandar Seri Begawan innan bussen skulle avgå kl 13. Jag begav mig för att äta frukost innan jag gick till världens största by som ligger på en flod och vandrade runt i en timma på små brogångar av varierande kvalité. Jag gick sedan en sväng till köpcentrumet som var väldigt litet även om det sägs att bruneiborna är väldigt intresserade av shopping. Jag avslutade min runttur på det kungliga muséet där det fanns massvis med gåvor från alla världens hörn, till och med från Sverige, och massvis med foton på de olika sultanerna som har varit. Det ska även finnas bild på Sveriges kung och drottning men jag lyckades inte hitta någon bild på dem.

Klockan 12:15 var jag och Lauren vid bussen för att lämna våra väskor innan vi gick och åt lunch och väntade ut tiden. Jag åt en glass som inte kändes helt okej vilket jag kom fram till först när den var slut och väntar nu på att magsjukan ska slå till.

Den första bussresan gick från Brunei till Miri i Malaysia, resan skulle ta 2,5 timma men det slutade med att vi anlände 4 timmar senare. Jag tog på busshållplatsen den första bussen som gick till Kuching, 17:00, bekvämaste säterna jag haft på en buss någonsin, en resa som skulle ta 14 timmar som jag berättar om i nästa inlägg då det är en nattbuss.