110427 Jag tänkte inte skriva något inlägg för idag men då jag lyckades med att glömma min dator på Gatwicks flygplats i London så ska jag få med lite om det också. Jag steg upp vid 9 för att äta frukost och packa, sedan checkade jag ut och gick till tågstationen. Tåget tog 50 minuter och tog mig till Gatwicks flygplats, där stod biljettkontrollanten i vinterjacka och tyckte att jag skulle ha klätt mig lite mer passande, inte i shorts och t-shirt.
Norweigian har manuella incheckningsdiskar som gör att man får knappa in sitt bokningsnummer och skanna sitt pass själv, jag hade bokningsnumret på datorn så jag tog fram den och slog in numret på skärmen. Datorn ställde jag sedan på maskinen och tog mitt boardingpass och bagagelapp för att sedan gå och lämna in väskan. När jag sedan kom till säkerhetskontrollen skulle jag plocka upp datorn ur väskan men kunde inte hitta den, jag trodde först att jag glömt den på boendet och tog mig igenom kontrollen för att sedan kunna ringa guesthouset.
Väl igenom säkerhetskontrollen kom jag på att jag hade datorn 10 minuter tidigare när jag checkade in så jag bad vakterna släppa ut mig igen så jag kunde ta mig till incheckningsdisken. Där fanns dock ingen dator kvar men personalen kunde som tur var berätta att de lämnat den till avdelningen för upphittat gods, jag begav mig dit, fick fylla i lite papper och fick sedan tillbaka min dator.
Jag gick igenom säkerhetskontrollen igen och väntade sedan innan flyget avgick mot Köpenhamn, i Köpenhamn blev det tåg till Lund där Viktor skulle möta mig. Förutom Viktor satt även Niclas på perrongen vilket var riktigt kul, vi åkte och lämnade mina väskor hos Viktor innan vi gick ut och åt och tog några öl.
Tag Archives: flyg
Till Sverige
Till London
110425 Ett sånt plan vi fick, helt nytt Boeing 777-300ER med massor av roliga finesser, snart kanske vi kommer ikapp framtiden ändå. Egen skärm med TV-spel och ca 15 filmer, USB samt nätverksuttag i stolen, tyvärr fanns det inte WiFi eller eluttag men som sagt, vi är inte ikapp framtiden än. Jag stoppade i mitt USB-minne men kunde bara se på bilder och ändra i textdokument, inte spela upp filmer vilket hade varit en bra funktion, däremot kunde jag ladda min Ipod via USBn. Mellanlandning i Kairo och vi fick börja med att gå igenom en säkerhetskontroll för att komma till avgångshallen, där satte jag mig för att titta på Shutter Island som jag började se på Bangkoks flygplats igår.
Efter 3 timmars väntan avgick tillslut flyget till London, men först var vi tvugna att gå igenom ytterligare en säkerhetskontroll, samma plan som tidigare och denna gången med en nödutgångsplats, perfekt. Väl framme i London följde jag beskrivningen från guesthouset jag bokat och tog tunnelbanan för att sedan promenera innan jag väl kom fram. Checkade in i ett 4 bäddsrum, det första boendet under resan som jag bokat i förväg, jag tog mig sedan en promenad till Oxford St, tillbaka till boendet för att äta middag och kolla internet innan jag kl 20 somnade då jag inte sovit särskillt mycket på flyget senaste natten.
Sista dagen i sydostasien
110424 Samma procedur som igår, frukost, till skräddaren och sedan vidare till Chatuchak, denna gången hämtade jag dock upp mina färdiga skjortor och checkade även ut ur guesthouset. Det blev lite shopping på Chatuchak även idag och jag vandrade runt ungefär lika länge som igår, efter Chatuchak åkte jag till Siam Center för att köpa ytterligare några par skor. Sedan var det bara att vänta, jag åt mitt sista mål mat på min favoritrestaurang i Bangkok och pratade sedan länge med personalen på guesthouset.
Skytrain och AirportLink tog mig till flygplatsen och när incheckningen öppnade 4 timmar innan flyget skulle avgå så var jag nästan först i kön. Jag checkade in och såg att min väska vägde 23kg, dubbelt så mycket som den gjorde när jag flög till Indonesien, även handbagaget är tyngre och ändå har jag gjort mig av med en hel del saker samt har skor på fötterna istället för flipflop samt klär mig i mina varmaste kläder.
Jag gjorde lite shopping även på flygplatsen, vad ska man annars göra i väntan på flyget samt åt lite nattmat. Flyget lyfte kl 02:15 med destination Kairo.
Till Bandung
110311 Jag vaknade 10:45 och kontrollerade när mitt flyg från Pontianak till Jakarta skulle gå och insåg att det bara var en timma kvar. Jag fick panik och packade snabbt min väska och sprang ner till receptionen och bad de ringa efter en taxi, det tog lång tid innan taxin dök upp och jag gav upp hoppet om att hinna med mitt flyg. När jag åkt en stund i taxin så såg jag att hans klocka bara var 10:30 medan min visade 11:30, chaffören kunde ingen engelska så jag pekade på hans klockan och sa ”Indonesia” och pekade på min och sa ”Malaysia”, han bara nickade och log medan jag insåg att jag helt och hållet missat att ställa om tiden.
Jag kom fram till flygplatsen och kontrollerade en extra gång tiden innan jag gick och checkade in innan jag åt frukost som jag inte hunnit med i alla stress. Under flyget kände jag att min hand började värka och tänkte att det berodde på trycket i kabinen och lät det vara fram till kvällen. Jag letade på Jakartas flygplats efter en buss som kunde ta mig till Bandung där Abul, som jag träffade i Filippinerna och sedan umgicks med i Kota Kinabalu, bor och där jag ska spendera helgen. Då det var riktigt seg trafik i Bandung, en stad med 4 miljoner invånare, så tog bussresan lång tid samtidigt som jag försökte få kontakt med Abul utan resultat. När bussen kom fram lånade jag en telefon på busshållplatsen och ringde Abul som inte hade fått de 8 sms jag skickat och inte heller fått några telefonsamtal från mig. Han kom och hämtade mig på busshållplatsen efter att ha kört igenom den tröga trafiken med sin motorcykel, vårt transportmedel för de kommande dagarna, och tog oss till hans boende.
Det regnade så vi höll oss i närheten av Abuls boende för att äta middag och gå i köpcentrum. Handen blev inte bättre så vi begav oss senare till sjukhuset som ligger i närheten av hans boende för att få det kontrollerat, det gick väldigt fort och jag fick lite antibiotika mot infektionen och jag fick gå hem och sova.
Byter Filippinerna mot Borneo
110224 Ytterligare en res-och väntadag, klockan ringde 06:15 och flyget från Legaspi till Manila gick kl 8. Klockan 9:15 steg jag ut från Manilas flygplats och tog en taxi till busstationen, bussen gick 30 minuter efter att jag kom till stationen. Kl 11:30 var jag framme i Dao, en liten stad nära flygplatsen Clark därifrån mitt flyg skulle gå kl 16 till Kota Kinabalu(KK) på Borneo. Jag fick vänta i Dao i 45 minuter innan tre amerikaner som jag kunde dela jeepneyn med dök upp, jättetråkiga var de. Väl framme vid flygplatsen fick vi vänta 30 min innan de öppnade flygplatsen och sen ytterligare 30 minuter innan incheckningen öppnade. Jag fick checkat in, pratade mycket med en kille från Indonesien, Abul, som har varit 3 dagar i Manila och nu var påväg till KK, vi hade checkat in och gått igenom passkontrollen vid 14 och fick där vänta i 2 timmar innan flyget avgick.
Vi landade i Kota Kinabalu och jag fortsatte prata med Abul och det visade sig att han rest tillsammans med 5 malaysier varav 4 av dem bor i KK. Vi blev hämtade av malaysiernas vänner och körda till boendet där jag, Abul och Will checkade in i ett dorm med plats för 4 innan vi återigen satte oss i bilen för att åka 30 minuter till en lokalt populär restaurang. Restaurangen är känd för sina fisk och skaldjursrätter och levande djur som simmar omkring i akvarier som man pekar på för att få på tallriken. Vi beställde in 1,5kg räkor, två fiskar, en ål, 1,5kg krabbor, 1,5kg musslor, grönsaker och ris till oss 8 som vi nu var och det fanns mat så att det räckte till minst 12 och riktigt gott var det.
Vi fortsatte sedan upp till KK’s utkikstorn där man ser en ganska liten del av staden men det var riktigt vackert i mörkret. Vidare hem för att lägga oss efter den långa och till en början tråkiga dagen som varit men som slutade helt underbart.
Filippinerna sammanfattning
Då var det dags för mig att sammanfatta Filippinerna som har varit mitt hem de senaste 21 dagarna. Filippinerna är stort, det gör det omöjligt att se allt under de 21 dagar som man får vara i landet utan visum, jag behöver åka hit igen. Det förvånar mig inte om jag gör det heller, det är ganska enkelt att ta sig hit och kostar inte allt för mycket att resa runt. Jag har fått så mycket tips från andra resenärer om deras favoriter, saker som jag har missat men som de har tyckt varit fantastiska. Snorklingen utanför Panglao skall vara den bästa i Filippinerna, utanför Apo Island kan man lyckas simma med jättesköldpaddor och det går att bestiga vulkanen Mt Mayong hela vägen till kratern. Jag har även hört om Sagada, Malapscua och Baguio som alla tre ska vara fina platser att resa till men främst Palawan som alla pratar om.
Det är många fler här i Filippinerna som har Facebook än i resten av sydostasien, det är iaf många fler som pratar om det och efter att du har pratat med dem en timma så vill de bli din vän så att vi kan höra av oss om vi kommer hit igen.
Jag tyckte från början att Manila var jobbigt med alla tiggare och vakter som står med lite blandade vapen runt om i staden men det har visat sig att de finns överallt. Barn har sprungit fram till mig för att tigga pengar även i Legaspi och Kalibo medan jag har sett vakter med vapen i alla städer.
Listan över mina upplevelser i Filippinerna kommer här.
Min absoluta favorit är den sista upplevelsen när jag fick simma med världens största fisk valhajen, en upplevelse jag aldrig kommer att glömma och som jag garanterat kommer att göra om, vem vill följa med? Även turen på takt av jeepneyn kommer jag att minnas länge.
Även Banaue/Batad var fantastiska, underbara vyer över risterasserna som var väl värt två nattbussar, en skumpig jeepneyfärd och 5 timmars trekking i varierande väder.
Jag tyckte tyvärr inte att Chocolate Hills var så speciella, kanske för att jag nyligen sätt alla tempel i Bagan, Myanmar/Burma. Tarsierna kändes för tråkiga då de bara förflyttar sig på natten, nu satt de bara helt stilla och rörde sig inte ur fläcken.
Manila gillade jag inte alls, inte ens de som bor i Manila verkar tycka om det, Legaspi, Cebu och Kalibo var jag i för kort tid för att ha en åsikt om.
Jag gillade Boracay mer än Panglao men om vi gjort en båttur runt Panglao, tittat på delfiner och snorklat så kunde der ha varit annorlunda. De två sista utgångarna i Boracay var riktigt roliga och det var kul att träffa svenskar.
Maten är inget som Filippinerna kan skryta om, jag åt inte så mycket filipinsk mat då vi grillade alla dagar på Boracay vilket iofs var riktigt gott.
Kalibo till Donsol
110222 Grattis mamma!
Jag kan inte direkt säga att jag har varit i Kalibo efter de 12 timmar som jag spenderade där för att vänta in dagens flyg till Legaspi via Manila. Det var tugnt att stiga upp kl 6 när man gick och la sig kl 5 två dagar tidigare, dygnsrytmen är inte riktigt på topp.
Det jag har gjort idag är att ungefär bara att jag transporterat mig, upp tidigt för att ta mig till Kalibos flygplats, på planet hamnade jag bredvid två holländare, Merjin och Charlene, vi pratade lite och det visade sig att även de skulle till Donsol för att se valhajarna. Vi mellanlandade i Manila och jag spenderade tre timmar på internet för att fördriva tiden och när jag steg på nästa plan så hamnade jag återigen bredvid Merjin och Charlene. Vi pratade lite mer och bestämde oss för att gemensamt ta oss till Donsol, vi träffade sedan Maria från Sverige och en australiensisk kille som även de gjorde oss sällskap.
Vi delade en minibuss till Donsol och började leta boende, dyrare än vad vi väntat oss, samma pris som Boracay på boendet men sämre kvalité. Jag tog ett rum tillsammans med Merjin och Charlene för att dela kostnaderna medan Maria och australiensaren letade upp ett annat boende. Vi mötte sedan upp för att registera oss och se introduktionsfilmen för att få simma med valhajarna imorgon, de sa att det varit en bra vecka och att vi borde se runt 10 valhajar.
Vi åt middag och begav oss tidigt till sängarna då vi alla var trötta efter att ha varit uppe tidigt på morgonen för att flyga.
Förresten, berättade jag att vi krockade med en hund när vi var på en tur runt Bohol och såg Chocolate hills och Tarsierna, den sprang iväg så chaffören räknade med att den överlevde.
Från Cebu till Boracay
110212 Varför ska man behöva bli irriterad kl 04:30 på morgonen?
Det hela började med att vi steg upp enligt planerna 03:30 och taxin kom och hämtade oss 04:00, 04:30 var vi framme vid flygplatsen men får inte komma in eftersom att vi inte har våran biljett utskriven. Det är en E-biljett så den finns elektroniskt och jag har mina 5 bokstäver här sa jag men vi blev ändå tvugna att skriva ut våra elektroniska biljetter på vitt papper för att ens få komma in på flygplatsen.
Vi tog oss till incheckningsdisken där de först vägde bagaget vi ville checka in innan de vägde oss passagerare tillsammans med vårat handbagage. Min incheckade väska vägde 10,8kg så jag slapp betala övervikt medan Claudios och Mirans vägde 22 tillsammans och de fick betala övervikt. Sedan var det dags att betala flygplatsavgift innan vi gick igenom nästa säkerhetskontroll där vi var tvugna att ta av oss skorna men det var inga problem att få igenom en vattenflaska.
Flygplanet var riktigt liten men flygningen gick bra enda tills vi skulle landa, det verkade som att landningsbanan var för kort eller så hade vi för hög hastighet. Piloten gjorde nämligen en väldigt kraftig inbromsning vilket gjorde att en lucka långt bak i flyget lossnade och kom flygande genom gången. Flygplatsen var ett skämt, mindre än den i Vårgårda, med bara ett litet plåtskjul dit de rullade väskorna på vagnar innan de la upp dem på ett bord.
Vi tog våra väskor och begav oss till hamnen 500m bort för att komma över till ön Boracay, vi skulle köpa en biljett som kostade 25P för att sedan betala miljöavgift på 75P och terminalavgift på 50P. Så mycket de hade kunnat spara på miljön istället för att ge oss 3 papperlappar och ett plastkort för de tre betalningarna. Det började regna kraftigt när vi satte oss i båten men färden gick bra och när vi kom i land kunde vi stanna under tak för att vänta på att regnet skulle gå över.
Det blev en taxi till station 3 på White Beach på Boracay där vi började med att äta frukost innan vi gick för att leta boende. Vi var runt på ca 20 olika små resorter och guesthouse innan vi bestämde oss för vart vi skulle bo. Det blev en bungalow med plats för tre personer ca 100m ifrån stranden, rent och fräscht med kyl, tv, walk in closet, balkong och WiFi. Det visade sig senare att det även är gratis kaffe och té samt att minibaren är billigare än butikerna på ön, ägaren, Lauer, lagar även mat åt oss för 14kr om vi köper ingridienserna.
Vi begav oss ut på en promenad för att utforska ön och för att hitta Kristin och Fabian som jag träffade i Banaue och som Miran och Claudio reste tillsammans med under en vecka. Vi hittade deras boende, men det var inte på plats, och samtidigt stranden där alla kitesurfare håller till, det såg ut att vara hundratals kitesurafer ute på havet. Vi gick tillbaka hemåt efter att ha ätit lunch och träffade på vägen Kristin och Fabian nere på stranden, vi pratade med dem och bokade in middag tillsammans med dem på kvällen.
Vi handlade morgondagens frukost, solade lite och begav oss sedan hemåt för att göra oss iordning inför kvällen. Vi åt middag och begav oss sedan till oss för en liten förfest innan jag, Claudio och Miran gick ut medan Kristin och Fabian gick hemåt. Vi hamnade på ett ställe nere på stranden med namnet ”6… on the beach”, jag vet inte hur många språk det passar in på men det fungerar ju bra i Sverige. Vi blev kvar där till klockan var 3, det var ett bra party där bartenderna stod på baren och delade ut gratisshottar, direkt ur flaskan.
Till Panglao
110207 Bussen anlände strax efter klockan 02 till bussterminalen efter att sista halvtimmen kört runt i Manila och släppt av passagerare på olika ställen, de passerade dock inte flygplatsen. Jag lyckades inte sova mycket på bussresan, kanske en timma eller två men chaffören var mycket bättre den här gången så det var en behaglig färd. Jag väntade in den andra bussen med slovenierna Claudio, Mirian och Gregor för att tillsammans åka till flygplatsen, vi klev ur taxin och kom efter en stund fram till att vi lyckats hamna på fel terminal. Vi letade upp en ny taxi som tog oss till den rätta, tur att vi var ute i god tid.
När vi väl kom in på terminalen så var det 3 timmar kvar tills incheckningen öppnade så vi åt frukost innan vi placerade oss på golvet för att få sova en stund, det blev troligtvis ytterligare en eller två timmars sömn. Flyget mellan Manila och Tagbilaran gick bra trots en liten förkylning och en riktigt dålig pilot och vi landade på en av de minsta flygplatserna jag har sett med en gate och en landningsbana. En ny taxi tog oss från Tagbilaran ut till ön Panglao och stranden alona beach, vi åt lunch innan vi började leta boende i byn och längs stranden. Det slutade med att vi checkade in på det första boendet vi tittade på som var billigast, nästan helt nybyggt och jättefräscht.
Ner till stranden(300m bort) för att ta en öl och se solen försvinna bakom palmerna, det var inte riktigt vad jag förväntade mig när jag vaknade upp i ett kyligt Banaue igår. Jag var väldigt trött efter att de senaste 5 nätterna bara sovit två av dem i en säng och de andra tre på flyg eller i buss. Det gjorde att vi gick och delade på två helgrillade kycklingar innan jag begav mig till sängen och de andra tog en lättare utgång.
Till Filippinerna
110203 Vaknade upp efter en kort tupplur på flyget, landade 04:30 och det blev dags att ställa sig i kön för att få komma in i landet. Som vanligt så var min kö långsammare än den snabbaste, och även näst snabbaste så först efter mer än en timma hade jag kommit in i landet. Framför mig i kön stod ett par från Sverige som hade flugit från Kuala Lumpur, de skulle inte stanna i Manila utan skulle vidare till en av strandorterna. Inte heller de svenskar som åkte med samma plan som mig skulle stanna i Manila utan de skulle vidare till Boracay för att kitesurfa, de är förresten från Varberg.
Jag letade ensam upp en taxi på utsidan och bad chaffören köra mig till ett boende, det visade sig vara fullt precis som två andra vi kollade, vi var på ytterligare tre guesthouse, dessa var dock alldeles för dyra, innan jag hittade ett i rätt prisklass. På vägen runt området så såg jag flera restauranger där filippiner redan satt uppe och drack öl med många tomflaskor stående på borden. Jag skulle betala taxichaffören som inte hade växel så det blev en tur till 7-eleven för att köpa vatten och få lite mindre sedlar tillbaka. Efter att ha blivit av med taxichaffören som ville ha mer pengar för att han fått vänta på mig(det fick han inte) även om han hade taxametern igång medan han väntade och jag fått checkat in på boendet så var klockan 8 och jag behövde ett par timmar sömn.
Jag vaknade vid 13, satt på internet en stund innan jag bestämde mig för att gå och boka en bussbiljett, det går tydligen inte att ringa och boka en utan man behöver ta sig till busstationen och köpa den. Köpet måste ske i förväg eftersom att bussarna blir fulla timmar innan avgångstiden. Kartan visade ungefär två kilometer men efter lite omvägar så hade klockan blivit 16:30 innan jag var framme. Imorgon åker jag till Banaue, en stad i norra Filippinerna som är känd för sina risterasser, där stannar jag en natt eller två för att utforska naturen och för att se detta 8e underverk som skapades för över 2000 år sedan. Jag tog en annan väg tillbaka från busstationen och den tog ännu längre tid än vägen dit så innan jag var tillbaka så hade det blivit mörkt och jag hade gått i en cirkel så det slutade med att jag tog en Jeepney tillbaka.
Jag stannade till på Burger King på vägen tillbaka för att få i mig lite mat, det var riktigt gott med skräpmat och magen klarade av det bra. Kvällen avslutade jag på guesthousets takvåning där det var film, livemusik, kortspel, öldrickning, bokläsning, internet och allt annat du kan tänka dig på ett backpackerställe, riktigt trevligt. Igår var det tydligen kinesisk nyårsafton vilket gör att det idag är första dagen i kaninens år, det firas av en del här på Filippinerna.
Vapeninnehavet här verkar vara ganska stort, utanför många ställen så står det en vakt och det finns skyltar med texter som ”vapendeposition”, ”lämna ditt vapen utanför” och ”inga vapen får tas med in i lokalerna”. Man får inte åka i en bil utan att ha på sig säkerhetsbälte, i de andra länderna jag har besökt så är det tvärt om för där finns det inte ens säkerhetsbälten. I övrigt verkar Filippinerna vara väldigt likt Thailand, det första jag såg när jag klev ut från flygplatsen var en McDonald’s och de finns precis som 7-eleven, Starbucks, Burger king och andra kedjor lite överallt. De lyssnar på mycket västerländsk musik, ofta i stora högtalare riktade mot gatan och det är inte Justin Bieber som spelas.
Glömde jag säga att en San Miguel kostar under 5kr, på restaurangerna!?