110312 Eftersom att jag bara ska spendera helgen här i Bandung så började vi ganska tidigt med att äta grötfrukost, inte som hemma för här serveras risgrynsgröten tillsammans med kyckling och grönsaker. Abuls kompis hämtade upp oss och vi tog bilen upp till toppen av en vulkan som ligger strax utanför Bandung. Vi tittade på den rykande vulkanen innan vi gjorde en mindre trekking ner till en annan krater, här fanns det flera varma källor så vi kokade ägg i kratern innan vi åt dem för att få i oss energi för promenaden tillbaka som var uppför. Vi badade även fötterna i de varma källorna och det var riktigt varmt.
Vi tog bilen vidare till Hot Spring Resort där Abul badade i poolerna uppvärmda av den vulkansiska värmen medan jag satt med mina skador och tittade på. Vi köpte jordgubbar och komjölk som jag inte ätit och druckit på evigheter och åkte sedan för att äta middag. På menyn stod kanin satay, grillad kanin på spett, vilket smakade lite underligt men gott, jag hade ingen energi kvar i kroppen så vi begav oss hem och jag gick och la mig medan Abul begav sig för att titta till internet på internetcafét i närheten.
Tag Archives: guidad tur
Bandung dag 2
Till Brunei
110302 Det kanske kan bli morgonmänniska av mig någon gång, de senaste nio dagarna har jag stigit upp följande tider; 06:00, 06:00, 06:15, 07:00, 09:00, 05:45, 05:45, 05:45 och idag 06:45. Kanske kan jag få sova ut i morgon, hoppas på det för nästa natt blir det troligtvis nattbuss.
Jag hade bokat en buss från Kuta Kinabalu(KK) till Bandar Seri Begawan(BSB) i sultanstaten Brunei Darussalam som ligger i längst norr ut i centrala delen av Borneo. För att ta sig från KK till BSB så kan man åka buss vilket jag tyckte passade bra, bussen beräknas ta mellan 6 och 10 timmar beroende på köerna vid passkontrollerna. Det är nämligen 8 passkontroller för att ta sig till Brunei och såhär går vägen; ut ur Malaysia(Sabah), in i Malaysia(Sarawak), ut ur Malaysia(Sarawak), in i Brunei, ut ur Brunei, in i Malaysia(Sarawak), ut ur Malaysia(Sarawak) och in i Brunei. Imorgon kommer jag att passera ytterligare två kontroller, ut ur Brunei och in i Malaysia(Sarawak), innan jag tagit med från öst till väst på Borneo.
Bussen avgick 08:10, 10 minuter efter utsatt avgångstid men trots det så var vi i god tid till lunchstoppet vilket gjorde att vi stannade för 45 minuter för att vänta in eventuella passagerare som skulle åka med från staden Lawas. Bussen fortsatte sedan och alla passkontroller gick utan problem, nästan ingen kö alls vilket gjorde resan behaglig. Vid sista gränsövergången från Malaysia till Brunei så är det dock en liten å, ja det är verkligen en å, över ån har man inte byggt någon bro utan man kör med en bilfärja fram och tillbaka. Det ser väldigt komiskt ut då färjan nästan inte behöver flytta sig för att bilarna ska kunna köra över till andra sidan.
Jag pratade lite med en malaysisk familj som sedan många år tillbaka bor i Europa, just nu Liverpool men tidigare i Frankfurt, de var på semester för att visa Malaysia för sina barn som aldrig varit här tidigare. När vi kom fram pratade jag med en fransman, Lauren, som var med på bussen och vi bestämde oss för att gå till samma guesthouse. Vi tog det billigaste guesthouset i staden och han som är ansvarig för det är bara där sporadiskt och vi fick be en kvinna på stället bredvid att ringa honom så vi slapp vänta ytterligare två timmar. Vi checkade in och gav oss av åt varsitt håll för att utforska staden, jag gick till en moskée som står mitt i staden men den hade tyvärr stängt för turister bara några minuter tidigare så jag fick betrakta den från utsidan. När jag gör det så kommer det en man fram och börjar prata med mig, det visar sig att han är guide(så klart!) och vill visa mig runt staden. Efter att ha pratat med honom en timma så bestämde jag mig för att åka med, jag mötte upp Lauren på guesthouset och även han bestämde sig för att följa med på turen.
Vi åkte först för att titta på sultanen av Brunei’s palats, världens största palats, 3 gånger så stort som Buckingham Palace, innan vi åkte till Brunei’s största, dyraste och mest kända moské, Jame’Asr Hassanil Bolkiah Mosque. Hela moskén är byggd i marmor och kristallkronorna är gjorda med Swarowski-kristaller och 24 karat guld. Vi åkte även till nattmarknaden där jag åt en billig lokal middag och vi fick smaka på lokala desserter innan vi efter 2,5h begav oss tillbaka till guesthouset. En bra kväll som gjorde att jag imorgon kan åka vidare till Miri i Malaysia, därifrån ska det på kvällen gå en nattbuss till Kuching som ligger längst västerut på malaysiska delen av Borneo.
Lauren har förresten rest i över 50 länder och har samlat alla mynt och den minsta sedeln från alla dessa länder, han måste ha en rejäl samling hemma.
Kinabatangan dag 2
110228 Redan klockan 6 startade den första aktiviteten, en båttur på floden för att leta efter fler djur. Vi lyckades förutom Long tailed macaque och Probicus monkey, som vi båda såg igår, även se Silver leaf langures. Vi åkte tillbaka till boendet och åt frukost innan de som anlände dagen innan oss och de som bara skulle stanna en natt begav sig iväg. Kvar blev jag och fyra holländare, vi tog på oss stövlarna och begav oss på en 2-3h trekking som tog oss 3,5h. På vägen tillbaka från målet som var en sjö så började det ösregna och här kan det verkligen ösregna. Eftersom att regnet var varmt så fortsatte vi att promenera med lera och vatten nästan upp till stövelkanterna och när vi kom tillbaka var alla genomblöta och lite smått frusna.

Det blev lunch och vila fram tills det klockan 16 var dags för nästa båttur, regnet höll i sig men slutade precis innan vi satte oss i båten. De kom inga nya gäster vilket gjorde att Vi var alla påväg att stå över båtturen om det regnade och guiden sa att det inte är någon idé att åka ut om det ösregnar då alla djuren gömmer sig. Vi såg en hel del olika apor innan vi stannade till vid en fiskebåt och köpte färskvattenkräftor och räkor och pratade med fiskarna en stund. Vi fortsatte 50m och fick se Pig tailed macaque och fortsatte sedan ytterligare 200m innan resans höjdpunkt uppenbarelse uppenbarade sig. En annan båt låg delvis inne i en mindre flod och vinkade till sig alla båtarna runt omkring, ca 5st, i den lilla floden låg det nämligen två Pygmy elefanter och badade. Pygmy elefanten är den minsta arten elefanter och det finns bara 2000 av dessa i denna delen av Borneo, vi såg ca 15 av dem.

Efter att ha tittat på elefanterna i ungefär en halvtimma åkte vi vidare, nästan ensamma på floden vilket gjorde att det var tystare och vi lyckades se tre olika Hornbillarter, en orm och en stor ödla. Det regnade lätt och efter middagen, där vi bland annat fick de kräftor och räkor som guiden köpte av fiskarna, med vitlökssås, gott. Det var sedan dags för nattpromenaden, det vara bara jag och en av holländarna som gav oss ut tillsammans med tre guider. Det var en mycket mer tillfredställande promenad idag än igår då det var lättare att inte skrämma iväg djuren som vi troligtvis gjorde igår när vi var 15st. Vi såg inte mer än igår men vi kunde höra alla djuren blandat med lugnet som finns i skogen i mörkret.
Till Kinabatangan
110227 05:45 ringde klockan, dags att stiga upp, äta frukost snabbt och sen bege mig till busstationen för att åka till Kinabatangan. Bussresan började med att svarta påsar delades ut tillsammans med åksjuketabletter och vatten, asiaternas balanssinne måste vara oerhört dåligt. Bussresan gick i övrigt bra och på det enda stoppet vi hade under resans 6 timmar pratade jag med de enda turisterna på bussen, ett par från Holland som skulle till samma ställe som jag.
Vi hoppade av vid ett café där vi åt lunch och väntade på transporten till boendet som dök upp en timma senare och tog oss till byn vid namnet Bilit, ca 250 invånare. Vi åkte direkt ner till ån där en båt hämtade oss och tog oss till andra sidan där vårat boende ligger. En liten bungalowby med massor av små hus, jag hade valt att sova i dorm och fick ett helt rum för mig själv, precis som jag hade senaste natten i Kuta Kinabalu.

Vi gav oss strax efter ankomst ut på den första båtturen längs med floden för att få se så mycket olika djur som möjligt. Det började med att vi efter 2 minuter såg en krokodil ligga på sandbanken och kyla hjärnan och när vi kom längre ner på floden dök de första aporna, long tailed macaque, upp. Vi fortsatte och fick se fler och fler av dessa apor och det slutade med att vi såg någonstans runt 50st innan båtfärden var över. Sedan hittade vi några Probiscus monkey’s, som bara finns på Boeneo, ca 10st innan vi fick se en Hornbill fånga en gräshoppa, på vägen tillbaka såg vi fler och fler apor och tillslut även ett vildsvin som stod vid vattenbrynet och släkte törsten.

Det blev dags för middag, riktigt gott för att vara storkok, tänk om de lyckats såhär bra i bamba någon gång. Vi begav oss sedan ut på en promenad i djungeln kring boendet men det gav tyvärr inte så mycket mer än några färgglada fåglar, blodiglar, långbenta spindlar och vandrande pinnar.
I säng vid 22 efter att ha kollat till internet, som finns här, jag blev riktigt chockat när jag hörde det, jag har ju inte ens mottagning på mobilen.
Boracay dag 6
110217 Igår bestämde vi oss för att vi idag skulle ta en båttur runt Boracay för att få snorkla och se lite annat än den vita sanden. Vid 10 gav vi oss iväg för att snorkla och få en runttur runt ön, eftersom att vi inte var intresserade av att se fler grottor och det bara fanns två ställen och snorkla på så lev det en kort tur och vi var tillbaka igen lagom till lunch.
Vi höll oss sedan på stranden tills det var dags för middag, denna gången blev det grillad kyckling då vi inte orkade gå till marknaden för att köpa fisk men det var gott med variation. En liten powernap och sedan begav vi oss ut på stranden för att se om vi kunde hitta något som helst party då det har varit dåligt med det senast vi var ute. Denna gången gick det bättre och vi stannade en stund till på samma ställe som i lördags innan jag begav mig ut för att leta efter något bättre. Det gjorde jag men då jag var ensam begav jag mig tillbaka till stället där jag lämnade Claudio och Miran men de var dock inte kvar. Jag stannade en stund för att se om de dök upp, pratade med en full filippinier innan jag begav mig hemåt. Jag mötte Claudio och Miran på vägen som undrade vart jag var, eftersom att jag hade nyckeln, och vi gick alla tre hem.
Bohol
110208 Jag vaknade ett par gånger under natten pga att ett oväder dragit in över oss vilket gjorde att blixtrar, åska och ösregn väsnades utanför.
Jag, Claudio, Mirian och Gregor startade dagens tur för att se ön Bohol klockan 10, turen skulle ta 4-5h men vi kom tillbaka till boendet först klockan 17 så det kändes som att vi fick en bra tur för priset vi betalade. Vi började med att besöka en staty som vi inte alls tyckte var intressant och vi valde då att få ändra lite på turen då vi läst på om vad det finns att se. Vi började med ett stopp i en kyrka med ett ointressant museum innan vi åkte vidare för att se en av de största pytonormarna i världen som hålls i bur, den är 7m lång och väger 300kg. Vi hoppade över ett par stopp och åkte vidare till Chocolate hills, en av de huvudattraktionerna som finns på Bohol, tyvärr var de inte så imponerade som jag hade föreställt mig men kanske för att jag nyligen såg alla pagodor i Bagan i Myanmar.
Vi stannade och åt lunch, medan vi väntade på maten vandrade vi runt i ett rismuseum där vi fick se hur processen från sådd till matbordet går till. Lunchen var god och vi fortsatte till ett par hängande bambubroar som inte var så intressanta innan vi åkte vidare till det sista stoppet som tillsammans med Chocolate hills är en av de två sakerna man måste se på Bohol, Tarsier. Vi valde att se dem i Corilla på en mer avlägsen plats där tio Tarsier bor i en större inhägnad skog i stället för i burar som de hålls på många andra ställen, främst i Loboc. Varje morgon behöver personalen gå runt i skogen för att leta upp de 5cm höga primaterna för att kunna visa för gästerna under dagen. Tarsierna förflyttar sig bara under natten och pga nattens regn så har de tagit skydd på dolda platser vilket gjorde att personalen bara hittat tre stycken.
När vi kom tillbaka blev det ett dopp i havet innan vi tog ett par öl och åt en fin grillad köttbit till middag. Vi fortsatte ner till stranden där det spelades livemusik i en restaurang och vi begav oss sedan återigen vidare till en ny pub. Här träffade vi ett par filippinska tjejer varav en av dem har haft en pojkvän från Kungsbacka och frågade mig ”Do you know a small town next to Gothenburg called Kungsbacka?” vilket gav mig en mindre chock. Vi fortsatte med dessa tjejer till ett disco fram till kl 04 innan vi begav oss på efterfest, solen började gå upp när vi klockan 06 kom var åter i våran bungalow.
Trekking runt Batad
110206 Det verkar bli en upplevelse vilken transport man än håller sig till här i sydostasien och det spelar ingen roll vilket land man befinner sig i. Våran chafför och guide tillsammans med bilmekanikern hämtade upp oss utanför guesthouset 07:30 med en Jeepney, som tuktuk fast större. Vi var nu 11 personer, en svensk(jag), en amerikanska, en tysk, två österikare, två fransoser och fyra slovener som gemensamt skulle ta oss till risterasserna för en endagars trekkingtur. Resan började på okej vägar som bara blev värre och värre, eftersom att det har regnat så mycket det senaste så låg det ett decimetertjockt lager med gyttja på vägen vilket gjorde färden skumpig och slirig. Vid ett ställe under färden som tog 1,5h istället för utlovade 45 minuter så kunde vi inte ta oss upp för backen för att det var för halt, detta löstes genom att guiden och mekanikern fick hoppa ur Jeepneyn och fylla igen hålen med stora stenar.
Med en luftfuktighet på över 90% började trekkingen fuktigt och det droppade vatten från träden vilket gjorde att regnponchon som jag köpte i Kambodja kom till användning. Det dröjde inte lång tid innan vi kom ut från stigen in på en mindre väg och dropparna upphörde, då upptäckte jag att ponchon var trasig så den åkte i soptunnan. Det var en bra trekkingtur men gruppen var lite stor vilket gjorde att det blev många små stopp och svårt att hålla ett jämnt tempo. Landskapet vi vandrade i var helt fantastiskt med risterasser och höga berg, vi gjorde även ett avstamp för att se ett vattenfall i närheten. Det var bra stigar och mindre vägar och i de kraftiga lutningarna väldigt branta oftast lutande trappor vilket gjorde det till en ganska tuff tur, alldeles lagom.
Med lera upp till knäna kom vi tillbaka till våran Jeepney, det kom dock ett 5 minuters ösregn precis innan vi var tillbaka så jag tog fram mitt paraply som jag köpte i Myanmar/Burma och nu behöver även det bytas ut då det inte överlevde skuren. Jag köpte mig ett hus och ett halsband i sovenirbutiken, jag har letat efter ett halsband sedan jag kom hit till sydostasten så det blev ett trähus som jag kan hänga runt halsen, billigt var det också.
Efter en snabb middag och en riktigt kall dusch fortsatte vi vårt promenerande och tog oss fotvägen till bussen 10 minuter bort istället för att betala 1,5SEK för skjuts. Eftersom att jag bokade min buss tidigare än de andra i gruppen som skulle till Manila så hamnade de på en annan buss och jag blev ensam på min, jag hamnade dock bredvid en kanadensiska som jobbar som engelsklärare i Korea så det var trevligt. Bussen avgick kl 18 och skulle enligt bussbolaget ta 8 timmar och vara framme klockan 04 i Manila, jag vet dock inte om de läste någon matte alls i skolan.
Jag har förresten varit ute och rest i fyra månader nu och det verkar som att det blir minst 2,5 månader till vilket blir kul.
Runt Mandalay
110119 Det känns som att jag är i Laos igen och jag gillar det riktigt mycket, naturen är grym och människorna är grymma så jag skulle kunna stanna här länge.
Jag och Artus från Frankrike tog en taxi tillsammans med Offra och Adam från Israel för att se lite av de sevärdheter som finns utanför Mandalay, inne i Mandalay finns nämligen inte så mycket att se. Vi fick en bra chafför som jag tror har gjort liknande turer många gånger tidigare men som tog oss runt så att vi inte behövde betala några inträden och fick en riktigt burmesisk lunch. Tiden fram till lunch var jag missnöjd med, vi stötte ihop med alldeles för många turister på alla platser som vi kom till men det skulle bli bättre. Vi såg bland annat när munkarna i ett tempel åt lunch, här var det massor med turister där en del inte respekterade att de skulle ta av sig skorna och strumporna när man går in i ett tempel. Vi var på ett väveri och såg när de vävde och vi såg även tillverkning av träfigurer samt hur de skapar de guldlöv som sedan fästs på buddhastatyerna och templen. Vi besteg även ett berg, denna gången var det dock bara 350 trappsteg men det var en riktigt fin utsikt där man kan se 500 stupor(tornliknande buddistiska byggnader).
Efter lunchen som bestod av buffé med olika burmesiska rätter och smakade riktigt gott så åkte vi till en ö som heter Inwa, det har tidigare varit en huvudstad på ön och det finns några turistattraktioner. Direkt när vi kom fram så dök det upp 10 små tjejer som sålde halsband, efter det kom de som ville köra oss runt ön med häst och vagn för det var ”very very far” att ta sig. Vi blev lite trötta och kände att vi kommit till ytterligare en plats med mycket turister men vi började gå och det blev bara bättre och bättre. Efter en stund tog vi en liten stig in mot det som var huvudstaden och fann munkar som spelade fotboll med lokalinvånare som arbetade på bananplantagen i bakgrunden. Vi fortsatte och hittade fler autentiska platser på ön där vi inte såg några turister alls, vi mötte en grupp barn i en by som lekte med ett cykeldäck och gärna ville bli fotograferade. Vi gick sen sicksack mellan deras hus och fick verkligen se hur de lever innan vi träffade ytterligare en grupp med barn samt en kvinna som tvättade deras kläder i floden. Vi såg bara en av de egentliga ”sevärdheterna” men fick istället vad jag tror är den bästa upplevelsen av Inwa man kan få som turist och som jag tror att väldigt få får. Våran chafför undrade när vi kom tillbaka vart vi hade varit så länge för de vanliga sevärdheterna går tydligen ganska fort att se.
Det började närma sig solnedgång så vi begav oss till Amarapura igen där världens längsta teakbro finns, 1,2 km och 1066 pålar. Det var ett bra avslut på en bra eftermiddag att se solen gå ner runt bron samtidigt som fullmånen steg upp mitt emot. När vi kom tillbaka till Mandalay så åt vi middag och jag bestämde mig för att resa vidare med Artus som skall till byar där det inte skall vara så mycket turister, kanske hyr vi en moped och åker ännu längre ut, det återstår att se men morgondagens destination är iaf Monywa.
Ko Samet dag 6
Vi hade planerat att spela en fotbollsmatch på stranden klockan 10 men tyvärr blev det ingenting av det då högvattnet gjorde att det inte fanns så mycket kvar av stranden. Istället spenderade jag hela förmiddagen i vattnet för att kasta boll och leka med Adam, Anna, Karl, Freja och Emil så efter lunchen var jag helt slut och somnade nästan i sanden. Det blev en thaimassage på stranden innan det var dags att skynda vidare till nästa aktivitet.
På kvällen hade vi bokat in en fisketur så alla utan mamma och Mathias tog en sangtaew på de skumpiga vägarna till piren där båten skulle gå ifrån. Vi skulle ut och fiska bläckfisk vilket alla var riktigt spända på och tyckte det skulle bli riktigt kul, tyvärr blev det inte som planerat. Fisket görs med hjälp av starka lampor vilket är förbjudet i Sverige för att det är oschysst mot fisken som drar sig mot ljuset. Vi var elva personer i vårat gäng och förutom oss var det bara semesterfirande thailändare på båten, besättningen kunde nästan ingen engelska vilket gjorde att informationen från dem var riktigt dålig.
Vi åkte ut 10 minuter med båten innan vi stannade och det var dags att fiska, vi fick dock bara fiska i 5 minuter innan vi skulle upp på övre däck igen för att åka vidare. En stund senare stannade vi till på nästa ställe och det var återigen dags att fiska, kaptenen drog upp den första bläckfisken och vi undrade om han inte hade den på kroken redan när han sänkte ner den i havet. En stund senare så var det dock ett par till på båten som fick bläckfiskar, bland annat Daniel och då såg man hur barnen började intressera sig för fisket igen. Det blev dags för middag och då serverades inte våran fångst utan istället blev det en rissoppa med kyckling, stämningen var inte på topp men det blev lite bättre när den grillade bläckfisken dök upp på bordet.
Besättningen skulle börja fiska med nät och sa åt alla att gå upp till övre däck igen, när de dragit upp nätet så satt vi där och väntade på att vi skulle åka tillbaka till land men vi låg kvar på samma plats som tidigare. Först när de kom upp och sa att det var dags för mat igen så såg vi att flera av thailändarna hade varit nere och fiskat medan vi suttit och väntat. När vi väl började fiska efter maten så tog det inte många minuter innan det var dags att åka tillbaka igen. Totalt kanske vi fiskade upp 20 bläckfiskar och vi var ca 30 passagerare på båten, kaptenen var den som fick upp flest och varför förstod vi när vi såg att han fiskade med annat bete än oss andra.
Siem Reap
Dagen då jag, Charlotte och Rosanna besökte Angkor Wat.
Det började bra med att vi blev upphämtade kl 5 för att åka och titta på Angkor Wat i soluppgången. Vi hade bokat in en heldag med våran chafför men efter att ha sett kring 5 olika tempel under 8 timmar så begav vi oss efter lunch hem igen. Jag tror att vi såg för mycket på samma dag, om vi skulle åka dit imorgon igen så tror jag att vi återigen hade uppskattat de helt otroliga skapelserna.
Sen gjorde vi nog misstaget som började med Angkor Wat som är det enskilt största templet för att sedan gå vidare till Angkor Thom som är det största tempelområdet innan vi började titta på de mindre templerna.
Eftermiddagen blev lugn då jag var helt slut efter turen till Angkor, jag skulle boka en bussbiljett till Ko Samet men då den kostade 54$ och resan tar 23 timmar så tog jag en biljett till Bangkok som tar 8 timmar för 10$ istället och förflyttar mig sedan med lokalbuss.
På kvällen åt jag middag i ett av de små familjedrivna matstånden som ligger på änden av ”Pub street”, en riktigt god sista måltid i Kambodja. Jag träffade ett gäng spanjorer som även de ska åka till Bangkok imorgon, kanske är det samma bussbolag? Jag begav mig sedan till Angkor What? Bar, troligtvis Siem Reaps mest kända bar. Där träffat jag ett par killar från USA som jag umgicks med tills det var dags att bege sig till sängen.