Nu när vi har lämnat Laos så vill jag sammanfatta min bild av landet i ett eget inlägg, alla tidigare inlägg har varit enskilda dagar men detta får tre veckor. Jag har trivts riktigt bra i Laos, jag kan bara rekomendera de som funderar på att åka hit att göra det. Det är inte så mycket festande(förutom Vang Vieng) men det finns oerhört mycket att se och uppleva, människorna är underbara och riktigt snälla, de försöker att lösa allt åt en även om de ofast har lite svårt med engelskan. Jag ska försöka samla ihop mina favoriter i detta inlägget, Laos har satt en hel del spår, både i hjärnan, hjärtat och fysiskt.
Jag kommer aldrig att glömma alla de små barnen som håller sin mammas hand och tittar på oss som om vi skulle vara utomjordingar. Barnens blickar när de får pennor eller vatten och de ledsamma blickarna på de barn som vi inte lyckats ge någonting till. De flesta verkar gå i skolor vilket är glädjande även om kvalitén varierar kraftigt från små skjul utan väggar till ordentliga byggnader i betong.
Alla de höga och gröna bergen i norr som börjar i floderna, där vi sakta glidit fram i olika rangliga typer av båtar, och slutar uppe bland molnen. Atmosfären och den lugna stämningen som finns framförallt Luang Prabang men även Don Det och Muang Ngoi, eller egentligen i hela landet.
Även om det är ett ganska vagt minne av olika anledningar så kommer jag självklart att minnas Vang Vieng, en dag med Tubing satte spår både psykiskt och fysiskt.
De människorna jag har mött, både backpackers och laoiter, kvinnan som lagade riktigt god mat i Luang Prabang, Pablo och Gilbert som vi badade i vattenfallet utanför Luang Prabang med som jag har lite mailkontakt med. Cammy, Jenny, James och de andra som var med och hjälpte mig i Vang Vieng, den skrattande mannen som hade guesthouset i Champasak. Jeanette som vi träffade så fort vi kom in i Laos och sedan tillbringade två dagar på mekongfloden med, henne träffade vi igen på Don Det. Alla olika Buddhor som vi sett i olika formen runt om i landet och alla orangeklädda munkarna.
Av alla de intryck som jag fått de senaste tre veckorna så är det jag kommer att minnas mest från Laos är alla barn och vuxna som säger ”Sabaai Dii” med ett stort leende och som skiner upp som solar när man svarar med ”Sabaai Dii” och ett leende 
Tag Archives: Luang Prabang
Laos sammanfattning
Pakse dag 2
24 oktober 2010
Det är klarblå himmel och långt över 30 grader i skuggan men när man tittar på de som går runt på gatorna så skulle man kunna tro att det regnar. Alla har nämligen sina knep för att skydda sig mot solen, många går runt med paraply, en del med rishattar, andra bär omkring på en kartongbit eller lyfter upp jackan för att få skugga. De flesta har samtidigt en tjock långärmad tröja, jeans och skor när jag själv går runt i ett par flipflop, t-shirt och shorts.
Det som alla har pratat om den senaste veckan har nu ägt rum, det årliga båtracet Bun Nam. Som vi har förstått det så går det ut på att paddla sig fram på vattnet från startlinjen till mållinjen, ca 1km, det låter hur simpelt som helt. De olika byarna ställer upp med lag i olika klasser, någon klass är långa båtar med 30 personer och en annan är mindre båtar med 6 personer i besättningen. En person skriker ut order, några i besättningen sitter ner och paddlar och andra står upp, detta har vi inte riktigt förstått ännu då de som står upp paddlar väldigt tafatt och ser inte ut att tillföra något. Det visade sig också att ett av de lagen där samtliga i besättningen satt ner tog hem segern, något att tänka på för de andra lagen nästa år.
Eftersom att Laos är ett av världens 20 fattigaste länder så får de en hel del bistånd, både från andra länder och från organisationer. Här i Pakse är det ganska tydligt, det finns tre stycken broar som går över de två floderna som omringar staden, broarna heter Ryska bron, Japanska bron och Franska bron då de är byggda av dessa olika länder. Vi har flera gånger gått förbi en lekplats som är delfinansierad av franska ambassaden, i Luang Prabang ligger Lao-China friendship hospital. Vat Phu Champasak(världsarvet) restaureras av Indierna och i Muang Ngoi så har Rädda Barnen UK varit med och byggt skolan. FN, UNICEF, UNDP, WHO och andra organisationer syns lite här och var runt om i landet, många av de mindre broarna i landet är byggda av japanerna och vägarna av kineserna.
Vang Vieng
Precis i tid anlände jag med min TukTuk till busstationen i Luang Prabang, jag fick den sista platsen och bussen gick 10 minuter senare. Jag hamnade bredvid en riktigt trevlig irlänska (finns det någon från Irland som inte är trevlig?) som bor i australien, hon reser runt i Laos för andra gången, hon var påväg till Vientiane för att sedan åka söderut till de 4000 öarna. Resan tog lite mer än 6 timmar inklusive ett stopp för mat(som ingick), första 4 timmarna bestod av serpentinvägar upp och ner för bergen medan resten bestod av håliga vägar men hyfsat platt.
Det är stor kontrast mellan städerna/byarna här i Laos, allt från sjulen ute i skogen till det mer civiliserade i Luang Prabang och här i Vang Vieng. Här säljer alla butiker surfershorts och flip-flop, barerna/restaurangerna har namn som Aussie bar och Babylon bar, dessa varieras med utflyktsarrangörer och massörer.
Nästan alla de personer som jag har mött hittills har inte bott i sitt hemland, jag mötte Jeanette från Tyskland som bor på Nya Zeeland, jag mötte irlänskan på bussen som bor i Australien och ikväll har jag pratat med Rebecka från Nya Zeeland som bor i Thailand. Jag har haft en bra kväll, började ganska ensamt men när jag ätit började jag prata med Rebecka och hennes mamma och vi satte oss och spelade kort. När hennes mamma lämnade satt vi och pratade med Steve(ägaren till Aussie bar) ett tag fram tills dess att baren stängde vid 23. Imorgon är det Tubing som gäller! Men kan det inte sluta regna?
Eftersom att jag jobbar i domän- och hemsidebranschen så har jag noterat att väldigt många ställen har egna hemsidor med .la-adresser, men varför använder de sig av hotmail.com och gmail.com e-postadresser? I Sverige känns det oseriöst, här är det nästan en regel.
Sista dagen i Laung Prabang
I den laotiska valutan finns det inga mynt, alla valörer är i sedlar, den minsta sedeln är 500kip och den största vi har sett är 50000kip. 1000kip, som deras peng heter, är värd ungefär 80 öre, eftersom att ingen tar kort och att det finns väldigt få bankomater så springer man runt med ett par hundra tusen i blandade valörer. Från bankomaterna får man nästan alltid helt nya sedlar i 50000kip valörer och man får inte ta ut mer än 700000kip per uttag, alltså ca 600SEK och när man handlar så är det ofta problem med växel.
Idag har varit min sista dag i Luang Prabang, jag kommer att åka vidare själv imorgon mot Vang Vieng som ligger 6-11 timmars bussresa söderut beroende på vem man frågar och med vilken typ av buss man får åka. Den främsta aktiviteten i Vang Vieng är Tubing där man åker i en badring ner för floden i allt från 2 timmar. På vägen ner kan man stanna till i olika barer för förfriskning och på kvällen blir det fest på Khao san Road, ja, gatunamnet finns inte bara i Bangkok. Annika och Lennart kommer att stanna minst en dag till här för att friskna till då Tubing inte är så prioriterat av dem. De kommer att komma efter till Vang Vieng eller åka direkt till huvudstaden Vientiane där vi skall spendera ett par dagar för att bland annat skaffa oss visum till Vietnam.
Vi har idag vandrat runt i staden, sett lite ställen som vi missat tidigare, jag har köpt ett par shorts och en ny bok då jag läste ut den jag hade med mig redan efter ett par dagar. Lennart har varit hos ögonläkaren, han har en infektion i ögat och har nu fått ögondroppar mot det.
Vi anslutade kvällen med mat på gatan från samma tant som två gånger tidigare, hon har grym mat! Jag gillar verkligen den här staden.
14 oktober 2010
Jag känner mig som hemma i det här rummet.
Vi har varit borta från Luang Prabang i 4 dagar och staden har förändrats, när vi var här senast så fanns det nästan inga turister men idag när vi vandrat omkring så har det varit främst danskar och australiensare överallt.
När vi i början på förra veckan satte oss i en slow boat uppe i Huay Xai så kändes den osäker att åka med. Men om man jämför med den båt som vi idag har färdats i under 7 timmar genom forsar och strömmar så känns slow boaten säker. Vi har suttit på ett par trästolar nästan på botten av båten och så fort någon i båten har förflyttat sig lite så har den krängt till. Men vi är nu tillbaka i Luang Prabang och vi bor på samma guest house som senast vi var här även om de officiellt har stängt. Vi har mestadels spenderat dagen med transporter, båt från Muang Ngoi till Nong Khiaw och sedan en annan båt vidare till Luang Prabang.
Vi har snålat lite med pengarna de senaste dagarna då det inte fanns någon bankomat i Muang Ngoi och vi missade att ta med oss tillräckligt av den laotiska valutan så trekkingturen fick vi betala med dollar som vi har som reserv och för visum.
Imorgon skall Lennart uppsöka en fransk läkare som skall kolla på hans öga som har runnit och varit ganska dåligt de senaste dagarna, jag själv vandrar nog runt i staden för att se om vi har missat något, kanske tar en laotisk massage.
Visste ni att medelåldern på Laoiterna ligger på 19,3 år.
101010
När jag skriver detta bor vi i en bungalow i en jättemysig by en bit upp längs floden Nam Ou, det finns ingen bilväg hit och den enda riktiga gatan som finns är 200m sand och grus. El finns mellan klockan 18 och 21:00 då de många dieselverken runt om i byn startas och förutom dem är det enda som hörs alla syrsorna som sjunger. Vi tog oss hit med hjälp av TukTuk, Sangthaew(större modell av TukTuk) och båt och ungefär 9 timmar efter att vi startade och var vi efter en del strapatser äntligen framme i Muang Ngoi.
Vi började med att gå upp tidigt för att se munkarna i staden gå runt och tigga till sig mat från ortsbefolkningen, de flesta gåvorna bestod av ris. Efter en nudelsoppa för 4kr på morgonmarknaden till frukost så gick vi hem och packade innan vi tog oss med en TukTuk till busstationen som ligger en bit utanför Luang Prabang. Det visade sig att vi inte skulle åka buss utan vi blev manade att hoppa på en songwaai som skulle ta oss till Nong Khiaw. Längs med vägen så hoppade det hela tiden på och av lokalbefolkning som hade alla möjliga saker med sig från stan.
När vi kom fram till busshållplatsen i Nong Khiaw så skulle vi återigen byta färdmedel för att ta oss ner till hamnen där båten skulle gå. Efter lite lunch så hoppade vi på båten men bara efter ett par hundra meter stannade vi eftersom att kylaren till motorn inte verkade fungera. Föraren rusade bak i motorrummet och bara någon minut senare så var vi åter påväg.
Efter ungefär en timmas båtresa så bevittnade vi när en longtailbåt(liten eka) med 5 äldre personer kapsejsade och hamnade i vattnet, vi lyckades plocka upp tre av dem medan de andra två tillsammans med flotten forsatte neråt floden i de starka strömmarna. Hälften av passagerarna i våran båt fick hoppa ur och vi åkte ner för att lämna av de tre äldre herrarna som vi plockat upp ur vattnet. Lyckligtvis verkar alla inblandade ha klarat sig oskadda, lite osäkra är vi dock på en gris som enligt de andra engelsktalande skall ha varit med i båten.
Det har varit växlande regn, molnighet och sol under dagen. Men hela tiden över 30 grader. Det verkar finnas mer mygg här än i Luang Prabang så vi håller oss med långbyxor och långärmade tröjor på kvällen trots värmen.
Luang Prabang dag 2
Upp innan 8 för att gå ner till morgonmarknaden där de säljer allt från levande krabbor och höns till alla olika typer av grönsaker och frukter. Vi handlade lite frukt som vi kunde ha uner dagens utflykt sedan gick vi till guest houset och åt frukost. Efter frukosten bar det av till nationalmuseet där kungen bodde medan Laos var en monarki.
Vid 12 tog vi en Sangthaew(större modell av TukTuk) och åkte till vattenfallen Tat Kuang Si för att bada och utforska. Vi klättrade upp till vattenfallets topp som ligger 100 meter nästan rakt upp, där korsade vi vattenfallet för att sedan bege oss neråt igen. När vi kom ner hoppade vi snabbt i vattnet för att kyla ner oss, de hade även en lian där jag och de två andra killarna vi åkte med kastade oss ut. Stod man stilla i vattnet så kom fiskarna fram och började äta äta död hud från fötterna, precis som de gör hos Dr Fish, alldeles gratis. Sedan blev det lite mat innan vi begav oss tillbaka, kvällen har varit lugn då vi är trötta efter dagens klättrande.
Nu har vi även planerat de kommande dagarna lite bättre. vi kommer att gå upp vid 6 imorgon för att se munkarna vandra omkring och tigga mat. Sedan kommer vi att lämna Luang Prabang imorgon kl 9 för att åka buss till Nong Khiaw där vi byter till båt och tar oss till en avlägsen by som heter Muang Ngoi, dit går det inte att ta sig med bil. Därifrån ska vi sedan ut på lite trekking i djungeln ett par dagar. Antingen så sover vi i Muang Ngoi och beger oss ut på dagarna eller så kommer vi att sova i någon minoritetsby, det återstår att se.
Hör av mig när vi är tillbaka i civilisationen, framåt slutet på nästa vecka skulle jag tro.
Luang Prabang dag 1
Den 8 oktober blev första dagen i en riktig stad har varit kanon, vi har vandrat runt hela staden, trodde vi ända tills vi letade efter en optiker och kom fram till massor med nya gator. Regnet stod dock som spön i backen när vi vaknade i morse, men när vi fått i oss frukost och gjort oss i ordning så hade det avtagit och övergick framåt lunch till sol. Vi började med att gå längs med mekongfloden och här och var gick vi in och tittade på olika Wat(Tempel) som finns överallt i staden. Vi gick upp på stadens berg och hittade flera olika buddha och en grym utsikt.
Till lunchen hittade vi en liten mysig restaurang som hade riktigt god mat, efter lunchen blev det lite mer promenerande, till apoteket för att handla solskydd och till turistbyrån för att planera de kommande dagarna. Efter det så började letandet efter en optiker, vi fick förklarat på en karta vart det skulle ligga men då vi kom dit så fick vi nya direktiv och gick åt ett annat håll. När vi gått en stund åt fel håll så blev vi sedan guidade tillbaka och vidare ytterligare en bit bort från stan. Här hittade vi en helt ny stadsdel där de nästan enbart lokalinvånarna höll till, vi gick runt en stund och tittade i butiker som hade piratkopior(vilket jag inte trodde fanns här) och på miljön.
Middagen åt vi på gatan där vi träffade ett par killar som var med på båtresan vi gjorde på mekongfloden, vi bokade morgondagen med dem. Sedan gick vi på nattmarknaden där de har massor med fina saker, men allt väger och skall orka bäras på.
Imorgon ska vi gå upp och gå på morgonmarknaden innan frukost och sedan skall vi bege oss till ett vattenfall med massor av källor och möjlighet till att bada. Första badet i år 
. Vi vet ännu inte om vi stannar ytterligare en dag i Luang Prabang, men vi kommer efter att vi lämnar Luang Prabang att bege oss norr ut för att hitta lite minoritetsbyar. vi kommer att ta oss till Nong Khiaw och Muang Khua och kommer att vara från civilisationen några dagar så bli inte oroliga. Vi kommer efter detta att bege oss söderut till Vang Vieng där man kan åka tubing och sedan vidare till huvudstaden Vientiane där vi också stannar ett par dagar.
På mekongfloden
Efter ytterligare en dag på mekongfloden så sitter jag nu på vårt guest house i Luang Prabang som jag tror är Laos näst största stad, en liten mysig stad som på gömmer sig i grönskan kring mekongfloden. Här finns väldigt få turister, kanske ett hundratal just nu då det inte är högsäsong, vi kommer stanna här ett par dagar för att utforska staden och området omkring.
Vi startade våran färd på floden strax efter kl 9 i morse, dagen såg ut ungefär som igår, en del på båten festade järnet medan andra satt och halvsov eller läste en bok. Ölen på båten tog slut, även efter att vi stannat till en extra gång för påfyllnad så de festande gänget var inte helt nöjda. Några fler som inte var så nöjda var det gänget som inte fick plats på bänkarna som fanns utan fick sitta instängda i motorrummet med en hel del oväsen och utan att kunna titta ut på det vackra lanskapet.
Efter att vi kom fram installerade vi oss på det guest house där jag sitter nu och tog sedan en promenad för att få i oss lite Laotisk mat och Laotisk kultur. Vi gick förbi nattmarknaden som är en lång gata med massor av laoter som säljer diverse tyger, kläder och smycken. Än så länge har jag inte sett någon som säljer piratkopior vilket känns väldigt skönt.
