Då var det återigen dags att sammanfatta ett land, Kambodja. Tyvärr känner jag inte att jag har sett det riktiga Kambodja utan något annat. Vet inte riktigt hur jag skall förklara det men jag hade alldeles för lite tid för att hinna se hur det egentligen är i Kambodja. Att besöka Phnom Penh under vattenfestivalen gör att man inte ser hur det riktiga Phnom Penh fungerar. Att besöka Sihanoukville som bara består av stränder, barer och turister ger helt fel bild av landet. Även att besöka Siem Reap som är en av de mest turistfyllda städerna i Kambodja eftersom att det ligger precis vid Angkor Wat.
Jag skulle vilja besöka Battambang, nordöstra kambodja och sydvästra för att se det mer avlägsna och inte så förstörda Kambodja är. Att jag har varit på dessa platser gör att jag tyvärr inte kan jämföra det med de andra länderna jag har besökt under den här resan. Jag har bara spenderat 15 dagar i landet vilket är alldeles för lite, framförallt då flertalet av dagarna delvis har varit transportdagar.
Jag ger ett plus till maten i Kambodja som över lag har varit mycket bättre och godare än den i Vietnam och Laos. Jag skulle behöva börja på en topp 10-lista för att alla tre länderna ska få plats, det räcker inte med 5 platser.
Jag har vid flertalet tillfällen träffat Julie och Martin som jag träffade första gången i Nha Trang, tillsammans med Julien och Laila har de varit ett riktigt roligt sällskap. Jag har även träffat Charlotte och Rosanna ett par gånger som jag också träffade i Nha Trang första gången, vi hade en fin dag kring Angkor Wat.
Eftersom att jag inte har besökt så många platser så är det svårt att säga vilka platser som jag inte kommer att glömma, det är helt enkelt alla, de har varit så olika även om det varit i samma land som inte är så stort till ytan. Jag har fått uppfattningen om att människorna i Kambodja är snällare än de som jag träffade i Vietnam och även duktigare på engelska.
Tag Archives: Phnom Phen
Sammanfattning Kambodja
Från Phnom Penh till Siem Reap
Återigen en transportdag, jag kanske skulle räkna ihop.. eller nej, jag vill inte veta hur många timmar eller jag menar dagar som jag har åkt buss eller tåg de senaste två månaderna. Jag hamnade tillslut, efter nästan 7 timmar(45 minuter försenad) i Siem Reap, tog en TukTuk till guesthouset där Martin, Julie och Julien bor, de satt på utsidan när jag kom dit men tyvärr var deras guesthouse fullt. Istället sökte jag mig till hotellet bredvid där jag lyckades få det sista rummet för extrapris.
Jag bokade in morgondagen med min TukTuk-förare så han ska hämta upp mig kl 5 för att åka till Angkor Wat och titta på soluppgången. Jag lyckades återigen stöta på Rosanna och Charlotte på kvällen och de följer med till Angkor imorgon.
Vi åt middag på pubgatan här i Siem Reap innan vi satte oss för att testa Dr. Fish som jag hört mycket om tidigare. Dr. Fish är namnet på när man stoppar ner sina fötter i vatten fullt av fiskar, dessa fiskar äter sedan upp den döda huden på dina fötter. Det kittlades en hel del så Julien drog snabbt sina fötter ur vattnet medan vi andra satt kvar, jag går nog tillbaka imorgon.
Jag och Mathias har förresten bokat ett flyg från Bangkok till Phuket och tillbaka så vi hinner till Kanchanaburi och titta på bron över floden Khwae(Kwai) och klappa lite tigrar innan det är dags för sol och bad.
Phnom Penh dag 6?
Hey! TukTuk!?
TukTuk sir!?
Motobike!?
Hey my friend, TukTuk?
Motobike my friend!?
Hello! Motobike!?
Det går inte att vandra runt i den här delen av världen utan att höra dessa frågor hela tiden, vid varje korsning, mellan korsningarna. Överallt. Om man säger nej så frågar de istället om man vill köpa Opium, Marijuana, Extacy eller Kokain.
Jag började dagen med att ta mig till DHL för att skicka hem 2kg saker som jag bara bär runt utan att använda. Det slutade med att jag fick ta en annan TukTuk tillbaka då de ville ha 1050kr för att skicka det till Sverige. Idag har jag köpt mig en bok om Thailand, känns som att det behövs om jag ska spendera över en månad där. Sen blev det ett par nya shorts, äntligen kan jag slänga eller ge bort ett av mina gamla par. Det blev även ett linne då jag tycker att det linnet jag köpte i Laos är för litet.
Jag har besökt historiska museet och vandrat runt i Phnom Penh, det har regnat i stortsett hela eftermiddagen vilket gjorde att jag satt inne på guesthouset. Det slutade regna lagom till att jag skulle gå och hämta mitt pass där det satt ett visum till Thailand, jag fick samtidigt växlat in mina kvarvarande dong till en riktigt bra växlingskurs.
När jag kom tillbaka till guesthouset så bokade jag en bussresa för att imorgon ta mig 6 timmar med buss vidare till Siem Reap där de kommande 3-4 dagarna skall spenderas. Kvällen avslutade jag lugnt tillsammans med ett gäng australiensare.
Förresten, glöm inte rösta på vårt bidrag i Apollos tävling!
Runt Kep
Ikväll, den 27 november 2010, var det min tur att bjuda på en riktigt god fisk med lokalt odlad grönpeppar, en flaska vin och varsin cocktail, imorgon lämnar jag Annika och Lennart för att skynda på mitt resande i Kambodja, kanske ses vi igen på vägen men jag tror inte att de tar sig till Siem Reap innan jag har begett mig till Thailand tyvärr. Jag skulle behöva minst en vecka till för att kunna se allt jag skulle vilja se i det här landet, kanske kommer jag en dag tillbaka för att göra just det. Vill ni veta hur det är att resa tillsammans med sin morfar? Helt fantastiskt!
Vi har idag varit på en resa med TukTuk runt staden Kep, igår förstod jag inte vad man skulle göra här, idag förstår jag det lite bättre, inte vad man ska göra i staden men runt den. Vi åkte till ett pepparplantage där de även odlade Mango, på samma plats har Röda Khmererna tidigare haft ett av sina tillhåll. Vi tog oss vidare till en grotta som jag läst om tidigare, barnen som är riktigt duktiga på engelska var våra guider och visade oss runt, tyvärr var det så mycket vatten i grottan att vi inte kom så långt in. Våran guide sa att han gillar snö och vill åka skidor, han spelar fotboll varje dag och hade en AC Milan tröja på sig. Vi avslutade det hela med att åka runt och titta på gamla franska villor från kolonialtiden.
Imorgon beger jag mig vidare till Phnom Penh för att kunna skaffa mig ett 60 dagars visum till Thailand, Annika och Lennart kommer åka vidare till Kampot som ligger 30 minuter från Kep. Martin, Julie och Julien har åkt direkt till Siem Reap så jag hoppas att jag kommer ikapp dem på tisdag.
Vattenfestivalen 2010, vad hände?
Eftersom att vi gick och la oss tidigt igår så visste vi ingenting om vad som hänt under natten när vi vaknade på tisdag morgon. Först vid frukosten fick jag höra vad som hade hänt i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och såg när jag tittade runt på världens olika webbaserade tidningar att runt 350 personer dödats och lika många skadats. Det hela skedde i trängseln på en liten bro, byggd 2010, en bit söderut i Phnom Penh, festivalen äger rum i hela staden som i vanliga fall har ca 1,5 miljoner invånare. Under vattenfestivalen detta året så beräknas ytterligare 3 miljoner människor ha besökt staden, vattenfestivalen är ganska okänd för oss västlänningar och informationen som finns på engelska om aktiviteterna är knapphändig. De flesta svenskar och backpackers visste därför inte vad man skulle över till Diamantön som den smala bron leder till och göra.
Under vattenfestivalen som är Kambodjas största högtid firade man från början att det blir lågvatten i sjön Tonle Sap och att när vattnet försvinner så stannar fiskarna kvar. Det hela firas med en tredagarsfestival vid fullmåne i november med musik, fest och andra aktiviteter. Lite som Göteborgskalaset fast i större skala.
Vi var aldrig i närheten av bron där olyckan skedde under våra 3 dagar i Phnom Penh, staden är stor och festivalen pågår i hela staden. Det är oklart vad som hände kring bron vid olyckan då medierna uppger olika saker. Vissa säger att polisen sprutat med vattenkanoner för att få bort folk från ön, det gjorde att många som var på ön försökte ta sig tillbaka till fastlandet samtidigt som de som var på fastlandet ville över till ön. Det ska ha orsakat panik samtidigt som elledningarna gjort hela bron strömförande, troligtvis av vattnet från vattenkanonerna.
De som avlidit har gjort det på grund av att de blivit ihjälklämda, drunknat eller av elstötar från elledningarna på bron.
På TV visar de på samtliga kambojanska kanaler information om nattens händelser, tyvärr på Khmer. Men de visar bilder på flera av de som avlidit, många är barn och ungdomar med brännskador i ansiktet. Det är en nationell katastrof som inträffat under kambodjas största högtid och är den största tragedin sedan Pol Pot-regimen. Man skulle kunna jämföra händelsen med Estonia eller hur tsunamin var för oss svenskar.
Från Phnom Penh till Sihanoukville
Vi är alla tre okej efter det som hände på vattenfestivalen då vi åkte därifrån tidigt samma morgon. Kommer försöka få ihop ett inlägg om vattenfestivalen senare idag. Jag tror inte att det finns några svenskar som har skadats eller förolyckats, inte heller några backpackers då det inte fanns någon information på engelska någonstans om vad som skedde ute på ön.
På trottoarena i Phnom Penh sover det folk, i parkerna sover det folk, överallt sover det människor, oftast barn som är i Phnom Penh för att tillsammans med sina föräldrar försöka sälja saker under Vattenfestivalen. De har ingenstans att bo i staden utan har blivit tilldelade en bit trottoar där de kan sälja sina prylar och sova på.
Vi var uppe tidigt i morse för att ta bussen till Sihanoukville, när vi satt på bussen och väntade på att bussen skulle gå så satt fem barn utan föräldrar på trottoaren och plockade löss från varandras hår. De var mellan 2 och 8 år gamla skulle jag tro och har haft ett par kvadratmeter på trottoaren att leva på under helgen.
Vi kom fram till Sihanoukville och The Small Hotel som ägs av Henrik från Stenungssund vid kl 13, tyvärr hade de bara ett rum så jag hamnade på ett guesthouse mitt emot men får förhoppningsvis ett rum imorgon. På restaurangen på hotellet serveras det bland annat köttbullar, falukorv och gravad lax så imorgon får det bli en svensk middag.
Vi tog oss ner till en av stränderna på halvön och lyckades få oss ett dopp i det riktigt varma vattnet innan vi tittade på solnedgången. Det blev en kort kväll med BBQ grillad på stranden till middag och ett par öl.
Det känns så konstigt att åka från en riktigt stor stad med massor av människor där väldigt få är utländska och komma hit till långa stränder och massor med turister. Det känns skönt att bara kunna ligga på en madrass och njuta av värmen utan att behöva tänka på vad man skall göra under dagen eller vart man ska förflytta sig dagen efter.
Phnom Penh dag 3
Lugn och avslappnad vilodag blev det idag efter att ha sovit ganska lite de senaste nätterna och inte lyckats få några vilopauser. Eftermiddagen spenderade jag på balkongen med att titta på båtraceen som äger rum nere på floden. Ett nytt försök till vila och ett nytt 30 minuters fyrverkeri sätter igång på utsidan. Andra dagen i rad, detta var dock ganska tråkigt.
Kvällen tillbringade jag på Okey Guesthouse, troligtvis där jag kommer att bo när jag kommer tillbaka hit själv om en vecka. Riktigt god mat, precis i utkanten på topp5 listan hamnar den bordsgrillade biffen. Jag gillar den här staden och jag tror att den är bättre när det är lagom mycket folk ute på gatorna så att det går att ta sig fram.
Tidigt imorgon åker vi, jag, Annika och Lennart, vidare till Sihanoukville som ligger i södra Kambodja, med buss, därifrån ska vi ta oss vidare mot troligtvis lite sol och bad. Nästa söndag tar jag bussen tillbaka till Phnom Penh och spenderar måndagen här med att bland annat försöka skaffa visum till Thailand innan jag på tisdagen åker till Angkor Wat där jag ska spendera ett par dagar innan jag fortsätter vidare till Thailand. Ban Phe och Ko Samet kommer att vara första anhalterna där jag ska börja leta boende och förhoppningsvis få lite sol och bad innan Mathias kommer ner ett par dagar senare då jag behöver vara i Bangkok.
Phnom Penh dag 2
Efter kaoset i trafiken igår så blev det en lugn start på dagen genom att titta på båtracet som äger rum under vattenfestivalen, det är ca 400 båtar som tävlar mot varanda i olika klasser, precis som när vi var i Pakse för en månad sedan. Jag begav mig efter en iskaffe med Lennart och Annika vidare för att möta Martin, Julie, Christian och Julian som bor på Okey Guesthouse.
Efter lunch åkte vi till den ryska marknaden som ligger i en annan del av staden, eftersom att trafiken är avstängd och det står poliser i varje vägkorsning så fick vi gå en bra bit innan vi hittade en tuktuk som kunde ta oss dit. Marknaden är riktigt stor och billig så jag köpte mig ett par nya flip-flop, igen, och en ny ficklampa eftersom att min andra har försvunnit.
Jag skulle sedan sova middag tänkte jag men när jag låg där och försökte somna så började hela huset att vibrera, tydligen hade jag missat att invigningen av festivalen skulle ske kl 18 och jag blev utan min sömn. Fick istället se ett 30 minuter långt fyrverkeri till klassisk musik innan jag begav mig till Okey Guesthouse där vi åt middag och tog några öl innan det bar iväg ut i natten.
Phnom Penh dag 1
Dagen då det var dags för oss att hyra motorcykel i huvudstaden Phnom Penh, en ganska dum idé såhär i efterhand då trafiken är kaotisk. Vi skulle ta oss till det mest kända Killing field i Kambodja, Choeung Ek som ligger ca 15km utanför staden och sedan till museet S-21. Jag och Martin satt på en motorcykel, Christian och Julie på en och Julien och Laila på en. Vi åkte iväg och tappade vid första korsningen bort Julien och Laila, vi väntade men kunde inte se dem i den täta trafiken. Vi åkte tillslut vidare åt rätt håll och trafiken blev mycket bättre när vi kom ut ur centrum, det var riktigt behagligt att åka motorcykel för ett tag så vi missade den stora skylten och åkte några kilometer för långt. Vi stannade och frågade flera personer om vart vi skulle ta vägen och alla pekade åt olika håll och när vi körde tillbaka igen så hittade vi tillslut Choeung Ek. Efter en stund kom även Julian och Laila fram, eftersom att vi hade kartan så körde de vilse inne i Phnom Penh och hamnade på helt fel väg ut ur staden.
Jag skulle kunna skriva så mycket historia här men det får räcka med en liten snutt, mellan 1975 och 1979 så styrdes Kambodja av de Röda khmererna med Pol Pot i spetsen. Han sägs ha mördat mellan 1,5 och 3 miljoner människor med sin politik, en hel del av morden har skett på något av de 343 Killing Fields som finns runtom i Kambodja, i Choeung Ek har man hittat ben från 8895 personer. De var begravda i 129 olika massgravar som nu har grävts upp, istället förvaras idag skallar, ben och kläder i en jättestor stupa som är byggd till minne av de som miste sina liv för mellan 30 och 35 år sedan.
Vi tog oss vidare till S-21 som ligger mitt inne i Phnom Penh, fängelset som tidigare var en skola där man fick se foton, tortyrverktyg, små celler och mycket annat. Det var ingen rolig plats att besöka, framförallt inte efter att ha varit på Choeung Ek och sett vart alla de personer som är på bilderna är idag.
På vägen tillbaka lyckades vi köra mot rött ljus och polisen stoppade oss, det blev 20$ per motorcykel direkt i fickan på poliserna eller som de sa 100$ på polisstationen. Enkelt val vid det tillfället!
Från Vietnam till Kambodja
När vi startade våran resa från Vietnam så körde båten utan flagg men så fort vi hade stämplats ut från Vietnam så satte man upp Kambodjas flagga. Vi har åkt en förhållandevis bekväm och tyst båt, det har varit en ”speedboat” men så lite motorljud är det ju alltid med sjön har varit lugn så det skumpade inte så mycket. Vi åkte med företaget Hang Chau och jag är mer än nöjd med resan som vi från början trodde skulle bli en skräckupplevelse.
Det är lika kul varje gång att passera en landsgräns då man på ett ställe blir utstämplad från landet man kommer ifrån och ett par hundra meter senare blir instämplad i det nya. När man flyger så får man inte uppleva det hela på samma sätt utan man blir slussad genom olika gångar, här får man istället vänta och inte veta vart man ska ta vägen när någon är ute och springer med ens pass.
Vi fick betala 23$ för ett kambodjanskt visum vid gränsen, avgiften är egentligen 20$ men det är väl ett par personer på vägen som skall ha sin del för att det ska flyta på smidigt.
Jag försökte när vi fått ett boende att ta mig till Thailands ambassad för att söka ett thailändskt visum, enklare sagt än gjort och jag fick åka därifrån utan visum. Detta eftersom att det tar 4 arbetsdagar att få det och att ambassaden är stängd 4 dagar i rad pga vattenfestivalen som äger rum. Kommer i nästa vecka när vi kommer tillbaka hit till Phnom Penh att gå ett en turarrangör som kan hjälpa mig att göra det på en dag.
På kvällen gick jag för att träffa Martin och Julie, vi tog några öl och avslutade kvällen på diskoteket granne med där jag bor.