Återigen dags att sammanfatta ett land, denna gången ett land som bara består av en stor stad, nämligen Singapore. Jag vill tacka Kia och Daniel för att jag har fått bo hos dem och för att de fick mig att gå till läkaren för att titta på mitt finger igen. Jag vill även tacka för den svenska maten som jag blivit serverad, falukorv, pannkakor, kaviar, mörkt bröd och mycket annat.
En vistelse som jag hade tänkt skulle vara max en vecka slutade med att jag spenderade nästan 20 dagar i Singapore, med ett par pauser mellan sjukhusbesöken då jag passat på att se Malaysia. Det känns som att jag har gjort mycket i Singapore även om jag noterat en hel del saker som andra turister gör i Singapore men som jag inte har fått med. Däremot har jag gjort många saker som vanliga turister inte får vara med om, som att vara med i den kanadensiska skolan, besöka öarna utanför Singapore och se områden utanför centrum.
Singapore är ett dyrt land om man jämför med alla andra i sydostasien vilket gör att de turister som kommer hit bara brukar stanna två eller tre nätter. Jag är glad att jag har fått möjligheten att stanna längre då jag har kunnat slappna av och titta på saker i lugn och ro.
Jag har svårt att välja ut specifika höjdpunkter i Singapore men arkitekturen är värd att titta på precis som alla sportiga bilar som kör runt i staden.
Att sitta på Starbucks på Orchard Rd och titta på alla människor som vandrar förbi är riktigt kul, många Singaporeaner blandat med expats och ett fåtal västerländska turister.
I Singapore kan du hitta mat från alla hörn i asien vilket är väldigt kul, det är god mat som är tillagad på lokalt vis.
Jag har fått en väldigt bra helhetsbild av Singapore och känner mig mer som en expat än en turist, Singapore passar bra att bo i men det är inget land att turista i, mer än att det är kul att se kontrasten till resten av asien. Singapore känns som hemma.
Tag Archives: sammanfattning
Sammanfattning Singapore
Sammanfattning Indonesien
Vistelserna i de olika länderna blir mer och mer annorlunda vilket gör det svårare och svårare att jämföra länderna emellan varandra. Jag måste börja med att säga tack till Abul som jag har bott hos under hela vistelsen och som har visat mig runt och hjälp mig med min hand. Jag kommer inte att glömma det eller dig så säg till när du kommer till Sverige, jag vet att du kommer lyckas så ska jag visa dig runt. Jag har fått möjlighet att se det riktiga Indonesien och inte det turistindonesien som Bali har blivit, Bali ska enligt vad jag har hört vara komplett och ha allt men vara för turistigt.
Jag har spenderat nästan samtliga 11 dagar i Bandung bortsett från en dag hos Abuls försäldrar utanför staden Garut och en natt i Pontianak på Kalimantan, indonesiska delen av Borneo, det har blivit väldigt mycket shopping då det har varit otroligt billigt jämfört med Sverige och jag har tröttnat på mina gamla kläder. Det kändes ett tag som att vi gick alldeles för mycket i köpcentrum och Factory Outlets men det verkar vara det som finns att göra här i Bandung.
Teatern tillsammans med västra javas guvenör och den traditionella showen var riktigt kul att se precis som karaoken med Abuls kollegor.
Maten har varit riktigt bra och det har varit kul att vara med Abul som bor här då han kunnat visa lokala specialitér och jag har testat på maträtter som jag inte gjort om jag varit själv.
Språket är ett stort problem i Indonesien, när man inte är på Bali, då väldigt få pratar engelska så får man peka sig fram för att lyckas beställa mat och sedan lämna fram en stor sedel när man ska betala och se hur mycket växel man får tillbaka.
Sammanfattning Borneo
Jag har verkligen uppskattat min vistelse på Borneo som tyvärr slutade ganska illa och förstör lite av helhetsbilden som innan olyckan var helt underbar. Jag har varit i den Malaysiska delen av Borneo i två veckor, det är den delen som kallas Borneo och som jag kommer skriva om i det här inlägget. Det kommer inte att bli någonting om Brunei eller Kalimantan, den Indonesiska delen av Borneo där jag för övrigt bara spenderade en natt. Jag har på Borneo besökt städerna Kota Kinabalu, Kuching och Bilit, det har varit förhållandevis långa stopp på varje ställe och jag har gillat platserna.
Min favorit under Borneo blir absolut turen till Bilit som var en arrangerad resa där vi bodde nästan i djungeln och gjorde både båtturer på floden och djungelpromenader. Vi fick se alla möjliga djur, mycket apor men även världens minsta elefant, alla djur lever vilt så det är inte så vanligt att man får möjlighet att se elefanterna.
Kota Kinabalu var fint där jag fick möjligheten att bli guidad av lokala som visade mig, Abul och Will runt.
Kuching imponerade på mig men det tror jag mest beror på att jag hamnade på ett riktigt bra guesthouse, Nomad, där jag träffade Chris, Patrick, Sital och Anders som jag umgicks mycket med. Vi besökte Bako National Park, såg orangutanger och åkte till Longhouse för att smaka riswhiskey och prata med lokalborna.
Det finns som på alla andra platser saker kvar att göra på Borneo och det är många som spenderar en månad här. Men det som jag noterat är att de backpackers man möter har alla varit ute i fyra månader eller fler så det verkar inte vara det första stället man åker till.
Maten har varit mycket bättre här på Borneo än vad den var i Filippinerna vilket jag uppskattat då det är en stor del av kulturen även om mycket är kinesiskt.
Brunei sammanfattning
Att sammanfatta ett land som man bara har spenderat ett dygn i blir inte mycket av en sammanfattning så det blir inget längre inlägg. Hur skulle det vara i Sverige om våran kung även skulle vara statsminister och försvarsminister samtidigt som han är kung och att dessa poster sedan går i arv till hans barn? Precis så ser det ut i Brunei och det verkar även som att det fungerar bra, sultanen av Brunei rik då landet har stora oljetillgångar. Han delar med sig till folket genom att de inte behöver betala skatter men ändå har gratis skolgång och allt som ägs av sultanen är utan entréavgift.
Man ser inte så stor skillnad på Malaysia och Brunei när man passerar gränserna men när man väl kommer in till Bruneis huvudstad Bandar Seri Bengawan(BSB) så syns det. Även om malaysiska Borneo har mycket högre standard än andra länder jag besökt här i sydostasien så är det i Brunei högre standard på det mesta och det är rent på gatorna då det är precis som i Singapore böter om man skräpar ner. Polisen i Brunei får förresten inte bära skjutvapen.
Någon direkt favoritplats är svår att hitta då jag bara har varit i huvudstaden BSB vilket är där hälften av landets 400 000 invånare bor. Att jag träffade guiden som tog oss runt i BSB var det som gjorde att jag verkligen fick uppleva Brunei, testa lokal mat och se den mest kända moskéen Jame’Asr Hassanil Bolkiah Mosque.
Sammanfattning Myanmar/Burma
Dags för en ny sammanfattning, denna gången är det Myanmar’s tur, vi i Sverige och många andra kallar fortfarande landet för Burma vilket gör det hela väldigt förvirrande när man pratar med olika nationaliteter, jag kallar det härmed Myanmar. Myanmar är soluppgångarnas men framförallt solnedgångarnas land, jag tror inte att jag har sett så här många solnedgångar, aktivt, totalt tidigare i mitt liv.
Jag har rest runt med Artus i 12 av de 16 dagarna som jag har varit här, det har varit väldigt roligt och jag har gjort mycket som jag tror att jag inte hade gjort om jag rest själv.
Vad kommer jag då att minnas starkast från Myanmar?
Självklart alla människor som alltid är trevliga, glada, pratsamma och hjälpsamma, detta trots att de är ett av världens fattigaste befolkning med en regering som inte bryr sig om de mänskliga rättigheterna.
Kvällen i Pakokku kommer jag sent att glömma, dags att skicka iväg ett mail till studenterna, som vi umgicks med hela kvällen, snart kanske.
Inwa var jättevackert när man kom bort från turistområdet, munkar som spelade fotboll och barn som ville vara med på foton.
I övrigt så är templena i Bagan något speciellt men det blir lite mycket i längden.
Alla mörkrödklädda munkar såklart.
Lite annat, det är ovanligt många äldre som reser till Myanmar, fotbollsintresset är enormt och många av de första frågorna man får är vilket lag i Premier League som man tycker är bäst. Enda stället med god mat är Inle Lake, på de övriga platserna är den tyvärr smaklös och ganska tråkig.
Sammanfattning Thailand
Bättre sent än aldrig kommer sammanfattningen av mitt besök i Thailand, den här delen av min resa kan inte jämföras med besöken i något av de andra länderna på den här resan. De delar av Thailand som jag har besökt går inte att jämföra med dess grannländer då det är mycket mer utvecklat i Thailand och även mycket mer turister. Andra skillnader har varit att jag har fått träffa min familj och ett par av mina vänner från hemma och spenderat mycket tid med sol, bad och fest och jag har inte behövt flytta runt lika mycket.
Mina besök i Bangkok skulle kunna få ett eget inlägg men jag kortar ner det, jag har gjort 5 besök, totalt ca 15 dagar av de 47 jag spenderade i Thailand. Mycket shopping och några dagar i sjuksängen.
Till en del av upplevelserna jag har haft i Thailand.
Att få klappa tigrar hör inte till min vardag och kommer att finnas med som ett minne långt fram i tiden.
Gubben i lådan med Daniel Adams-Ray kommer alltid att få mig att minnas tillbaka till Thailand 2010, framförallt till Phuket och Grabbarna Grus. Under 11 dagar befann jag och min bror oss i ett mulet, stundtals regnigt Patong för att få lite bad och en hel del festande. Vi träffade bla Emelie, Emelie, Malin, Malin, Moa, Tovelina, Alexander, Maria, Elin, Tobias och Tobias som gjorde tiden på Grabbarna fantastisk. Sista två dagarna kom Erica och Frida ner och vi spenderade dagarna med dem, riktigt roligt att få träffa framförallt Erica som jag inte sett på 3 månader.
Jul och nyår på Ko Samet tillsammans med mamma, pappa och brorsan var som en bra resa över jul och nyår brukar vara, enda skillnaden var att jag inte behövde resa så långt. Nyår firades dessutom med Viktor, Henrik, Linus, Amanda, Anders mfl som jag inte heller sett på länge, det är en av de bästa nyårsaftnar jag haft någonsin. SangSom och CocaCola på stranden från kl 11 gjorde susen.
En kort sväng till Ban Phe när Mathias hade åkt hem, mycket tid med Henrik, Anders och deras familj. Middag på Classic Forrest som var lite annorlunda men riktigt gott, kan rekommenderas om ni är i området.
Maten i Thailand är förresten något speciellt, grannländerna kommer inte i närheten utan thaimaten är så mycket bättre. Grön curry, röd curry, massamancurry, panengcurry, phat ka pao, phad thai, yam talay, listan kan göras mycket längre.
Jag vet att jag kommer att komma tillbaka till Thailand någon gång, det är mycket jag vill se som jag inte har sett även om platserna bara har varit en timma eller två bort. Thailand är inte mitt favoritland som backpacker men allt är enkelt och det finns massor med stränder att besöka.
Förresten, när ska thailändarna börja sälja filmer på USB för oss som inte har CD/DVD-läsare?
110101 Ko Samet till Ban Phe
Det skulle kanske sitta bra med en sammanfattning av mitt 2010 här, jag skulle behöva ha haft en dagbok för att kunna sammanfatta året bra utan att missa alla roliga saker. Lite foton skulle även det fungera men dessa ligger hemma vilket tyvärr inte kan hjälpa mig, ni får hålla till godo med det jag har skrapat fram.
Här kommer en del av det som har skett under 2010 utan någon som helst ordning.
Jag inledde årets första timmar genom att dansa med Poseidon, Viktor och Oskar på götaplatsen i Göteborg efter att jag 3 timmar tidigare landat på Landvetter efter två veckor i Egypten.
En upplevelse och en av årets största fysiska ansträngning, jag och Viktor besteg Kebnekaise, vi fick under veckan även flyga helikopter vilket jag aldrig tidigare gjort.
Den andra stora fysiska ansträngningen var Göteborgsvarvet som jag sprang på 2h 1min i oerhörd värme, jag är även anmäld till 2011 års varv och det kanske är dags att börja träna snart.
Under våren var jag, Sara och Oskar i Sälen för att hälsa på Linda och åka snowboard, riktigt roliga dagar.
Alla promenader och löprundor med Moa.
Min födelsedagsfest, bra eller dåligt, men det var kul så länge det varade.
Efterfester med Mario Kart tillsammans med Erica.
Collegefesten hos Patrik är en fest som jag sent kommer att glömma.
Å-Häng!
Alla kräftskivorna.
10-kamp/Öl-olympiaden.
4 oktober lämnade jag, Lennart och Annika Sverige för att påbörja den långa resan som jag nu är ute på och det finns mycket som jag berättat om som jag aldrig kommer att glömma, bland annat tjejen som fick min vattenflaska i Laos och vattenfestivalen i Kambodja.
Nu ska jag övergå till dagens aktiviteter; jag, Henrik, Mathias och Anders vaknade upp efter 5 timmars sömn och det var dags för frukost och att packa för att ta båten in till Ban Phe. Väl i Ban Phe blev det taxi till mitt, mammas och pappas boende som ligger ca 5km öster om staden, vi checkade in och tog en lunch på en liten restaurang där kocken står i ett litet träskjul, som ser ut att vara byggt av drivved, och lagar all maten. Mitt under lunchen kommer det tre elefanter gående förbi som man får mata och klappa, vi hoppade över det och tog istället en promenad längs den tråkiga stranden som ligger utanför vårat boende.
Tillbaka till boende för att hämta Mathias väska och sedan åkte vi in till Ban Phe för att lämna av honom på busstationen, hans flygplan går ungefär klockan 3 inatt hem till Sverige igen. Jag kommer att sakna att resa med honom då det har varit riktigt roligt och skönt att ha honom med sig under dessa 26 dagarna. Jag, mamma och pappa skulle när vi lämnat av Mathias till en restaurang som heter Wangborn Pizza, Henrik förklarade vägen men då vi båda har lite dålig koll på området omkring så lyckades vi hamna promenerandes 8km fel innan vi kom fram till vart vi skulle och kunde ta en taxi. Taxin letade vi upp på en annan restaurang och en i personalen erbjöd sig att köra oss, hon började direkt med att städa ur sin bil från alla barnleksaker och andra prylar innan hon sedan körde oss till pizzerian som låg mycket längre bort än vad vi trodde. När vi sedan ville åka hem efter att vi ätit så gick pizzabagarn över till grannen mitt emot och frågade om hon kunde köra oss hem, det slutade med att vi tre fick sitta på flaket på hennes pickup på vägen hem. Det blev förresten en hamburgare och ingen pizza denna 1 januari 2011.
Sammanfattning Kambodja
Då var det återigen dags att sammanfatta ett land, Kambodja. Tyvärr känner jag inte att jag har sett det riktiga Kambodja utan något annat. Vet inte riktigt hur jag skall förklara det men jag hade alldeles för lite tid för att hinna se hur det egentligen är i Kambodja. Att besöka Phnom Penh under vattenfestivalen gör att man inte ser hur det riktiga Phnom Penh fungerar. Att besöka Sihanoukville som bara består av stränder, barer och turister ger helt fel bild av landet. Även att besöka Siem Reap som är en av de mest turistfyllda städerna i Kambodja eftersom att det ligger precis vid Angkor Wat.
Jag skulle vilja besöka Battambang, nordöstra kambodja och sydvästra för att se det mer avlägsna och inte så förstörda Kambodja är. Att jag har varit på dessa platser gör att jag tyvärr inte kan jämföra det med de andra länderna jag har besökt under den här resan. Jag har bara spenderat 15 dagar i landet vilket är alldeles för lite, framförallt då flertalet av dagarna delvis har varit transportdagar.
Jag ger ett plus till maten i Kambodja som över lag har varit mycket bättre och godare än den i Vietnam och Laos. Jag skulle behöva börja på en topp 10-lista för att alla tre länderna ska få plats, det räcker inte med 5 platser.
Jag har vid flertalet tillfällen träffat Julie och Martin som jag träffade första gången i Nha Trang, tillsammans med Julien och Laila har de varit ett riktigt roligt sällskap. Jag har även träffat Charlotte och Rosanna ett par gånger som jag också träffade i Nha Trang första gången, vi hade en fin dag kring Angkor Wat.
Eftersom att jag inte har besökt så många platser så är det svårt att säga vilka platser som jag inte kommer att glömma, det är helt enkelt alla, de har varit så olika även om det varit i samma land som inte är så stort till ytan. Jag har fått uppfattningen om att människorna i Kambodja är snällare än de som jag träffade i Vietnam och även duktigare på engelska.
Laos sammanfattning
Nu när vi har lämnat Laos så vill jag sammanfatta min bild av landet i ett eget inlägg, alla tidigare inlägg har varit enskilda dagar men detta får tre veckor. Jag har trivts riktigt bra i Laos, jag kan bara rekomendera de som funderar på att åka hit att göra det. Det är inte så mycket festande(förutom Vang Vieng) men det finns oerhört mycket att se och uppleva, människorna är underbara och riktigt snälla, de försöker att lösa allt åt en även om de ofast har lite svårt med engelskan. Jag ska försöka samla ihop mina favoriter i detta inlägget, Laos har satt en hel del spår, både i hjärnan, hjärtat och fysiskt.
Jag kommer aldrig att glömma alla de små barnen som håller sin mammas hand och tittar på oss som om vi skulle vara utomjordingar. Barnens blickar när de får pennor eller vatten och de ledsamma blickarna på de barn som vi inte lyckats ge någonting till. De flesta verkar gå i skolor vilket är glädjande även om kvalitén varierar kraftigt från små skjul utan väggar till ordentliga byggnader i betong.
Alla de höga och gröna bergen i norr som börjar i floderna, där vi sakta glidit fram i olika rangliga typer av båtar, och slutar uppe bland molnen. Atmosfären och den lugna stämningen som finns framförallt Luang Prabang men även Don Det och Muang Ngoi, eller egentligen i hela landet.
Även om det är ett ganska vagt minne av olika anledningar så kommer jag självklart att minnas Vang Vieng, en dag med Tubing satte spår både psykiskt och fysiskt.
De människorna jag har mött, både backpackers och laoiter, kvinnan som lagade riktigt god mat i Luang Prabang, Pablo och Gilbert som vi badade i vattenfallet utanför Luang Prabang med som jag har lite mailkontakt med. Cammy, Jenny, James och de andra som var med och hjälpte mig i Vang Vieng, den skrattande mannen som hade guesthouset i Champasak. Jeanette som vi träffade så fort vi kom in i Laos och sedan tillbringade två dagar på mekongfloden med, henne träffade vi igen på Don Det. Alla olika Buddhor som vi sett i olika formen runt om i landet och alla orangeklädda munkarna.
Av alla de intryck som jag fått de senaste tre veckorna så är det jag kommer att minnas mest från Laos är alla barn och vuxna som säger ”Sabaai Dii” med ett stort leende och som skiner upp som solar när man svarar med ”Sabaai Dii” och ett leende 